Crazy Horse, Custer & Little Bighorn

Vi landar i Salt Lake City och inkvarteras på hotell. Så länge ankomsttiden tillåter, kommer det att finnas möjlighet till en promenad i staden. Albatros rekommenderar att du i största möjliga mån försöker komma in i dygnsrytmen. Då får du mest ut av de kommande dagarna i USA.

Salt Lake City är Utahs, och mormonernas, huvudstad, och ligger precis vid Rocky Mountains. Staden har fått sitt namn efter den stora saltsjön nordväst om staden, Great Salt Lake.

Mormonkyrkan, som även kallas för Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga, har sitt huvudsäte här i staden, och enorma Salt Lake Temple från 1894 ligger i stadens centrum på det 40 000 m2 stora torget Temple Square. Själva templet är stängt för turistbesök men vi besöker Temple Square antingen på ankomstdagen eller dagen därpå.

Övernattning i Salt Lake City.

Salt Lake City grundades år 1847 av Brigham Young. Han tog över efter grundaren Joseph Smith som dödades i Illinois efter att mormonerna flytt från förföljare i Missouri. Mormonerna hoppades på ett liv i fred i den tröstlösa saltöknen, som vid den här tidpunkten tillhörde Mexiko. Mormonerna är alltså grundare av både staden Salt Lake City och staten Utah. Staden har idag knappt 190 000 invånare, varav cirka hälften är mormoner, men med landet ovanför stiger invånarantalet till cirka 1,6 miljoner.

På vår stadsrundtur i Salt Lake City ser vi bland annat delstaten Utahs regeringsbyggnad, State Capitol med den vackra kupolen, och två av Brigham Youngs residens, Beehive House från 1854 och angränsande Lions House från 1856, där några av hans många fruar och barn bodde. Månggifte var tillåtet inom mormonkyrkan och man tror att Brigham Young i sitt 76 år långa liv gifte sig cirka 55 gånger. Det antalet befann sig ändå långt ifrån det totala antal han faktiskt bodde ihop med och sina 56 barn fick han med ”bara” 16 av sina fruar.

Mormonkyrkan erkänner Bibeln och har många gemensamma drag med kristendomen. Däremot var och fortsätter månggifte att vara det mest kontroversiella draget hos den här religionen och dess 14 miljoner följare.

Vi beger oss till Canyonlands nationalpark. USA har ett pärlband av fantastiska naturlandskap och fridlysta nationalparker, den ena vackrare än den andra. Och amerikanerna tar väl hand om dem. Välskötta vägar, stigar och utsiktsplatser ger besökarna fantastiska möjligheter att uppleva Canyonlands vilda landskap och raviner och klippformationer, utskurna i landskapet av den mäktiga Coloradofloden. Parken genomskärs även av Green River, och floderna delar upp parken i fyra distrikt. Mellan 1880 och 1975 använde lokala ranchers stora delar av Canyonlands till vinterbete för boskap. Cowboys sökte sig in bland ravinerna för att leta efter foder och vatten till boskapen och levde flera veckor i primitiva läger för att kunna hålla ett öga på boskapen.

Och det var inte bara cowboys och boskap som hittade skydd i det barska ökenlandskapet. Fredlösa, tågrånare och andra bovar på flykt från lagens långa arm i Vilda västern drog sig djupt in i Canyonlands. Den mest berömda är förmodligen Robert Leroy Parker, bättre känd som den legendariske Butch Cassidy.

Under kalla kriget och i kapplöpningen om atomvapen rådde en stor efterfrågan på uran. Geologer trodde att det fanns stora mängder av ämnet och den amerikanska staten utlovade generösa belöningar till de gruvarbetare som hittade uranådror. Många av vägarna genom Canyonlands kommer från den här tiden och gör det idag möjligt att med moderna bussar ta sig långt in i nationalparken.

Övernattning i Moab.

Efter en kort busstur kommer vi fram till en av USAs unika nationalparker, Arches, vars namn fortfarande inte är lika känt som de fantastiska ikoniska bilderna av tusentals röda sandstensklippor som annars präglar landskapet, och ofta syns i allt från vilda västern-filmer till romantiska komedier. När solens strålar faller på de röda klipporna med den knallblå himlen som bakgrund får de flesta bråttom att ta upp kameran.

Parken rymmer över 2 000 naturstensklippor, hundratals skyhöga tinnar och gigantiska stenblock. Det råder ingen brist på fotomotiv, men det mest berömda är Delicate Arch, som häver sig nästan 150 meter över oss. Efter en spännande förmiddag kan du välja mellan att tillbringa eftermiddagen på egen hand i Moab och gå på jakt efter fler motiv från Vilda västern. 

Du kan också välja att följa med till Dead Horse State Park där den mäktiga Coloradofloden svänger som en svanhals och där landskapet befinner sig i konstant förändring. Här möts enorma lodräta klippor med klyftor skurna av is, vatten och vind, vilket tillsammans skapar ett visuellt mästerverk. Växter och djur som överlever på branten till det omöjliga står inför många utmaningar under väldigt extrema förhållanden i det högt belägna ökenklimatet. Här blandas historier om gamla jägare som vilar ut på klipphällarna medan de förbereder sig inför nästa jakt med dem om slutet av 1800-talets cowboys som jagar vilda hästar uppe på Dead Horse Point.

Övernattning i Moab.

Färden fortsätter till Colorados huvudstad, Denver, där vi ger oss ut på en liten stadsrundtur. I den här vackra staden vid foten av Klippiga bergen finns det cirka 700 000 invånare, men om man räknar in de omkringliggande städerna blir det en metropol med miljontals invånare. Precis som andra städer i Midwest, Mellanvästern, består den av massor av enfamiljshus och små låga byggnader i kombination med ett skyhögt finanscentrum som syns på långt håll. Staden har vunnit många priser och korades år 2016 till den bästa staden att bo i USA. Det beror dels på den låga kriminaliteten, ett stort fokus på miljö och en liberal tillgång till många saker. Exempelvis är det tillåtet får alla över 21 år inneha (och konsumera) 28 gram hash.  Man behöver faktiskt inte vara bosatt i Colorado, den liberala regleringen gäller för alla vuxna över 21.

USAs långa och till synes meningslösa och kostsamma kamp mot hash har till många konservativas stora irritation ersatts av en obegränsad frihet. 

Denver kallas för The Mile High City eftersom dess höjd över havet är exakt en amerikansk mil (1 610 meter). Ett annat tilltalsnamn är The Queen of the West, eftersom den här staden vid foten av The Rockies inledde sin existens som en så kallad frontlinestad i utkanten av Kansas-distriktet år 1858. Det hände i samband med den första guldrushen som förvandlade staden till en äkta westernstad med salonger, spelhålor, lättklädda damer och boskapshandel vid cheyenne- och arapehoindianernas tältläger vid South Platte River. Staden namngavs av general William Larimer som såg stora möjligheter i utvecklingen i området och tog sig en del land. Han namngav området Denver efter Kansas guvernör James W. Denver, i hopp om att det skulle kunna främja stadens position som huvudstad i de nya territorierna. Tyvärr hade Larimer missat att Denver hade dött och därför inte lät sig imponera. 

På stadsrundturen ser vi Colorado State Capitol som påminner lite om byggnaden i Washington, katedralen och Union Station som gjorde Denver till en stad när Western Union valde att förlägga sin terminal hit år 1863. Mount Evans Scenic Byway får vänta till dagen efter.

Övernattning i Denver.

Vi fortsätter vår odyssé i det amerikanska västernlandskapet till den hundra år gamla Rocky Mountains nationalpark, högt älskad av amerikanerna och den tredje mest besökta nationalparken. För oss européer symboliserar de höga och oframkomliga bergen en filmfantasi där människor kämpar för att få sina tungt lastade prärievagnar över höga bergspass och genom brusande floder, men för amerikanerna är det allvar, blod, svett och tårar och nationalhistoria. Tusentals emigranter i form av bönder, guldgrävare och äventyrare kämpade sig härifrån över bergen till Kalifornien, men tvingades efterlämna många med ett kors på vägen. Efterhand som karavanerna tilltog i storlek och antal, bosättningarna spred sig över South Platte River och jakten på bisonoxarna intensifierades blev konflikten med ursprungsindianerna ännu mer påtaglig.   

Nationalparken rymmer både positiva och negativa sidor av Amerikas historia, men det vi ser idag är ett fantastiskt bergslandskap som är tillgängligt för alla besökare. The Trail Ridge Road når över 3 kilometer upp till Alpine Visitor Center med den ena vackra utsiktsplatsen efter den andra.

Övernattning i Cheyenne.

General Greenville M. Dodge mätte ut områden i Dakota-territoriet och grundade Cheyenne den 5 juli 1867, där Union Pacific Rail korsar Crow Creek i det som idag är Wyoming. Namnet fick han från en av Amerikas mest berömda präriestammar som vid den här tidpunkten levde mellan Black Hills och södra Colorado. Cheyenne Nation, som de kallas, består av flera stammar med ett gemensamt språk och kom från början från Minnesota, där de livnärde sig som jägare och samlare. I början av 1700-talet fick de hästar, som först infördes av spanska nybyggare i sydväst.

Dagens första stopp sker vid historiska Fort Laramie som bildar ram för ett otal filmer för både indiankrigen och nybyggarperioden. Kanske har du läst eller sett Vägen till Oregon (The Oregon Trail). Alla karavaner till Oregon passerade Fort Laramie, och så även många andra karavaner som var på väg till Kalifornien och Utah från sydväst.

Bortsett från upptäcktsresanden var pälsjägarna de första som intog den vackra och vilda naturen runt mellanösterns floder och sjöar. En av de första hette Jacques La Ramie, som kom hit runt 1815 för att sedan försvinna spårlöst under en jakt. På den tiden trodde man att de lokala arapoheindianerna (allierade med cheyennerna) hade slagit ihjäl honom och lagt hans kropp i en bäverdamm. Därav namnet Laramie, som till hans ära kom att pryda både flod, berg, stad och fort.

Fortet, som från början av en privat handelsstation i östra Wyoming mellan floderna Laramie och North Plattse, bytte namn flera gånger tills det köptes av armén 1849 som skydd för det ökande antalet karavaner   

På 1850-talet lyckades man upprätthålla en viss ordning tack vare traktat med indianerna. Däremot dödade Lakota Sioux Nation 29 soldater från fortet år 1854 (Grattan-massakern). Soldaterna försökte tvärtemot vad traktatet påbjöd att arrestera en stammedlem. Kanske en förvarning om vad som väntade. Många berättelser från indiankrigen och inbördeskrigen kan hänvisas till fortet, som anses som ett av USAs största kulturminnen. 

Vi fortsätter till Hot Springs i South Dakota och till något helt annat, Amerika för människan. Vi besöker världens största paleontologiska utgrävningscenter där vi kan se enorma mammutar precis som de såg ut under istiden. En fantastisk fyndplats där man får en god överblick över Amerikas fauna med enorma björnar, jätteleoparder och lejon som levde här långt innan vi människor tog prärien i besittning. Efter dagens upplevelser fortsätter vi till Rapid City.

Övernattning i Rapid City.

På prärielandet öster om Klippiga bergen utspelades USA:s mest berömda indiankrig, som tolkats i ett otal filmer och böcker. Det här var den klassiska berättelser om två kulturer som drabbade samman. Infödda nomader och invandrande lantbrukare.

När européerna först kom till Amerika höll de så kallade prärieindianerna på att utveckla en jordbrukskultur i de mest fruktbara områdena nära floderna, men hästens ankomst förändrade allt. På rekordtid började många stammar att använda sig av hästar när de jagade bisonoxar på den öppna prärien. Deras kultur förändrades med det nya livet där de på sommaren följde i viltspåren och på vintern slog permanenta läger i områden som var vindskyddade och hade rinnande vatten. De platser vi idag kallar för nationalparker. När invandrarna drev in stora landområden och började jaga bisonoxarna i allt för stor skala blev existenskriget ett faktum. 

Idag introduceras vi för några av de stora aktörerna i de mest berömda slagen.

Dagen börjar med det berömda monumentet Mount Rushmore, där de fyra presidenterna Georg Washington, Thomas Jefferson, Theodore Roosevelt och Abraham Lincoln blickar ut över South Dakotas landskap från Black Hills.

Sedan fortsätter vi till Crazy Horse Memorial. Crazy Horse tillhörde Oglala Lakota Nation, en gren av Sioux. Han deltog i Fettermanmassakern och ledde slaget vid Little Bighorn i juni 1876, när Custer och hela hans regemente förintades.

Crazy Horse Memorial är förmodligen världens största människoskapta monument i klass med Keopspyramiden i Egypten, och klart inspirerad av närliggande Mount Rushmore, som i jämförelse liknar en miniatyrutgåva av de fyra amerikanska presidenterna.

Lakotahövdingen Henry Standing Bear bjöd in skulptören Korczak Ziolkowski att återskapa kulturen i ett berg i Black Hills, men den var tänkt att symbolisera hela ursprungsbefolkningen och deras hjältemodiga kamp. Konstnären började spränga i berget år 1948 och efter hans död övertog familjen projektet, som fortfarande inte är färdigt. Crazy Horses huvud blev färdigt och invigdes år 1998, och storleken motsvarar en niovåningsbyggnad.

Efter lunch styr vi kosan mot den lilla, vackra statsparken Custer State Park (uppkallad efter Georg Custer, som nog är mest känd för sitt nederlag vid Little Bighorn) med sina stora bisonflockar. Parken bildade ram för den berömda filmen ”Dansar med vargar” med Kevin Costner i huvudrollen. Vi fortsätter till motsvarigheten till Crazy Horse Memorial.

Vi avrundar dagen i Badlands nationalpark som precis som många andra parker även är berömd genom ett stort antal Hollywoodfilmer. Här ser vi många vackra klippformationer bestående av rosa och bruna sandstenslager insprängda i vulkanaska. Här har man hittat ett stort antal fossiler av förhistoriska kameler och tretåiga hästar, vilket vittnar om att hästen faktiskt befann sig i Amerika långt före människan, men att den utrotades med tiden. Bland nu levande arter återfinns bufflar, hjortar, antiloper och prärievargar.

Övernattning i Rapid City.

Vi inleder med att ta det historiska ångtåget som byggdes 1880. Vi avgår från Hill City och färdas sedan genom Black Hills vackra landskap till Keystone. Vi fortsätter längs den bildsköna rutten till gamgsterstaden Deadwood där vi stannar till för lunch. Staden grundades när man grävde guld i Black Hills på 1870-talet - olagligt på land som tillhörde lakotaindianerna. Laglösa tillstånd härskade i det lilla samhället och staden blev den sista viloplatsen för bland andra Wild Bill och Calamity Jane. Efter lunch fortsätter vi till nationalmonumentet Devil's Tower, en enorm monolit som reser sig 1 2 67 fot eller 386 meter lodrätt över Belle Fourche River. Berget ter sig enormt på den flacka flodslätten omgärdad av röd sandsten. Monoliten är skapad av lava som skjutit upp genom sandstenslagren, som efterhand eroderats och idag kvarstår en avgjutning av vulkanens inre. Precis som andra naturunder anses platsen vara helig bland ursprungsbefolkningen, som kallar den för Bear Lodge eller Brown Buffalo Horn. Vi avslutar dagen i den traditionella västernstaden Sheridan.

Övernattning i Sheridan.

Dagen går i de stora slagens tecken. Slaget vid Little Bighorn utkämpades den 25 juni 1876 nära floden Little Bighorn i Montana. På den ena sidan stod de federala trupperna under ledning av överstelöjtnant George Armstrong Custer och på den andra sidan en sammanslutning av prärieindianerna som Lakota Sioux- och Cheyennekrigarna. Spänningarna mellan Amerikas infödda befolkning och de vita nybyggarna ökade våldsamt under åren efter det amerikanska inbördeskriget, när invandringen tilltog. Efter att man hittat guld på indianmark i Black Hills löpte invandringsvågen nästan amok. I tusentals strömmade guldgrävarna till området med en förväntan om att förbundsregeringen skulle skydda dem. 

Fast beslutna om att skydda sina rättigheter samlades över 10 000 indianer våren 1876 vid stranden till Little Bighorn River. Den stora styrkan hotade de vita nybyggarna och guldgrävarna, och den amerikanska regeringen ingrep till fördel för de vita och hotade präriefolket med att angripa om de inte försvann.

Ledaren av de vita styrkorna, den ambitiöse Georg Armstrong Custer, såg en möjlighet till en snabb personlig seger och valde att angripa med sina 600 män utan att vänta på förstärkning.

Vid lunchtid den 25 juni drog Custer och hans män in i dalen Little Bighorn för att angripa vad man förväntade sig vara 800 infödda. Ryktet om ett förestående angrepp spreds däremot snabbt bland de infödda och den äldre hövdingen Sitting Bull samlade krigarna och såg till att kvinnor och barn sattes i säkerhet, medan krigshövdingen Crazy Horse drog ut med cirka 3 000 man. Vid åsynen av styrkan försökte Custer desperat att omgruppera sina män, men dessa övermannades på mindre än en timme.

När röken hade lagt sig kunde dödstalet räknas till 262 federala soldater inklusive Custer själv, två av hans bröder, hans svåger och en brorson samt 68 sårade varav 6 senare dog av sina skador. Dessutom 68 sårade, varav 6 dog senare av deras skador. Indianernas förluster har tidigare räknats ihop på många olika sätt, från 36 till 300 döda. Idag räknar man med att cirka 100 indianer miste livet till i slaget.

Slaget vid Little Bighorn, känt som Custers Last Stand, markerade den mest avgörande indianska segern och det största nederlaget för den federala hären i den långa kampen om prärien. Tillintetgörandet av Custer och hans män upprörde många vita amerikaner och bekräftade deras bild av indianerna som vilda och blodtörstiga. Kriget fortsatte och med tiden trycktes alla Sioux- och Cheyenneindianer i ofta usla reservat, och 14 år senare var allt motstånd borta med det sista stora slaget, eller rättare sagt massakern vid Wounded Knee, där det sjunde kavalleriet bokstavligt talat mördade 300 lakotamän, -kvinnor och -barn den 29 december 1890.

Ett stort antal filmer har skildrat Slaget vid Little Bighorn. De första med en heroisk amerikansk officer i kampen mot de vilda infödda, men i slutet av 1900-talet ändrades inställningen i motsatt riktning i en blodtörstig erövrares eviga kamp mot infödda amerikaner, vars enda brott var att de ville försvara sina familjer, land och levnadssätt.

Vi besöker slagfältet och nationalmonumentet vid Little Bighorn innan vi fortsätter västerut till nybyggarstaden Cody, som uppkallades efter William F. Cody, mer känd som Buffalo Bill. Vi besöker det lilla museet ”Buffalo Bill Historic Center” och får höra mer om hur staden uppstod samt om den mytomspunna amerikanska pälsjägaren och mästerskytten. På kvällen är det dags att ta fram cowboyhatten. Vi ska se en äkta rodeoshow. Som lokalinvånarna säger ”Man har inte varit i Wyoming om man inte har varit på en Western Show. Cody Nite Rodeo har uppträtt oavbrutet sedan 1938 och vi får se hur cowboys och cowgirls uppträder till både häst och till fots.

Övernattning i Cody.

Vi kör från Buffalo Bill till Yellowstone som är Amerikas första och möjligtvis mest framstående nationalpark. Hela Yellowstone utgörs av en så kallad supervulkan vars förhistoriska utbrott har präglat både klimat och natur på hela jorden. Parkens klimat består av en superkort sommar i juni, juli och augusti, superkort vår/höst i maj och september med möjligheter till snö och vinter resten av året.

Yellowstone är intressant hela året och man anordnar bland annat vargutflykter under vintermånaderna, men vägarna kan vara väldigt svårframkomliga. Parkens största attraktion är gejserlandskapet med bland annat Old Faithful som sprutar upp några gånger i timmen och då når 20-25 meters höjd. Speciellt området runt den gamla gejsern är rikt på små bubblande källor, lergropar och varma småsjöar där ett stort antal mineraler fälls ut och ger en fantastisk syn i klass med Routoura på Nya Zeeland. 

Idag har Yellowstone mycket annat än gejsrar att bjuda på. Fantastiska bergslandskap med forsande floder och en unik flora och fauna. Björn, bison, älg, bergsget, antilop och örn ses regelbundet.   

Övernattning i West Yellowstone.

Vi fortsätter genom Yellowstone och passerar Teton Range. Parkens öde belägenhet och extremt svårtillgängliga terräng innebär att viltlivet här är rikare än på de flesta andra platser, och att man har en stor chans att uppleva de stora djuren i deras naturliga omgivningar.

Speciellt den ikoniska bisonoxen, ibland kallad för buffel, som präglar landskapet och som med tiden har blivit en amerikansk nationalklenod, dels eftersom den befunnit sig på utrotningens brant men även för att den haft en så viktig roll i amerikansk historia. Det bor mellan 3 000 och 4 000 personer i Yellowstone. Förhoppningsvis ser vi även andra av de stora djuren, speciellt björn och älg.

Vi passerar den 65 kilometer långa och upp till 4 200 meter höga Teton Range, där det faller cirka fem meter snö per år. Kanske inte den plats man först väljer att passera när man färdas västerut.

Vi kommer fram till Jackson Hole, som först utforskades av pälsjägaren John Colter 1807. Redan på 1820-talet var Jackson Hole en populär samlingsplats för pälsjägare, men 20 år senare dog industrin ut eftersom efterfrågan gick mot mer lättillgängliga och billigare produkter. Staden fick först nytt liv med den inkarnerade hästtjuven William C. “Teton” Jackson som använde det öde området som gömställe och utgångspunkt för kriminella aktiviteter. Staden har behållit sina färgrika traditioner som wild west eller ranching town.

Övernattning i Jackson Hole.

Pälsjägarna använde sig av uttrycket ”Hole” om dalar omgivna av berg, och den här dalen (2 000 meters höjd) är omgiven av Teton Range i väst och Gros Ventre i öst. Vi har avsatt förmiddagen till att koppla av på egen hand. Unna dig en sovmorgon eller gå en promenad. Du befinner dig ganska snart utanför staden och befinner dig istället i ett öppet landskap med en storslagen utsikt mot bergen. Sent på eftermiddagen beger vi oss mot Salt Lake City. När vi har kommit fram till staden kan du välja att strosa runt i staden på egen hand, besöka ett museum eller en tredje aktivitet innan vi ses igen på kvällen för att äta en avskedsmiddag på en lokal restaurang.

Övernattning i Salt Lake City.

Förmiddagen på egen hand innan vi åker till flygplatsen för att påbörja resan hem till Sverige.