Det stora Alaskaäventyret

Vi lyfter från Stockholm och flyger till Vancouver i den kanadensiska provinsen British Columbia. Efter ankomsten blir vi hämtade på flygplatsen och åker till vårt hotell i Vancouver, där vi kan vila ut efter resan.

Under förmiddagen blir vi hämtade med buss vid hotellet och ger oss ut på sightseeing i Vancouver. Det är få städer på den amerikanska kontinenten som är så vackert belägna som Vancouver. Vi har god tid på oss att få en bild av staden under rundturen med reseledaren. Höjdpunkterna är Stanley Park, Chinatown, den mysiga gamla stadsdelen Gastown med sina viktorianska byggnader, Queen Elizabeth Park och English Bay-stränderna.

Vancouver ligger precis som San Fransisco i ett kuperat område som tillsammans med de många broarna bjuder på en härlig utsikt över havet, de små vikarna och själva staden. Få andra kanadensiska städer har ett sådant utbud av sevärdheter och attraktioner. Staden erbjuder utmärkta shoppingmöjligheter. Här finns bland annat ett stort urval av butiker med fritidsutrustning och fritidskläder. Under eftermiddagen åker vi ner till hamnen där vårt fina fartyg som ska ta oss till Alaska ligger för kaj. Vi går ombord och njuter av den vackra utseglingen från Vancouver innan vi äter vår första middag ombord.

The Inside Passage, som lokalinvånarna även kallar The Panhandle, är en båtled som går genom den sydöstra delen av Alaska. Det är ett smalt område av staten Alaska, där öar, fastland, kustsamhällen och berg möts. Leden sträcker sig från den kanadensiska gränsen i söder till Juneaubuktens mynning och Skagway i norr.

Öarna på den västra sidan av området ger bra skydd mot Stilla havets ibland hårda väder, och hamnstäder som exempelvis Ketchikan ligger mer eller mindre i lä, vilket gör att man slipper den höga sjögång som kan ge sjösjuka.

Regionens djurliv är rikt – i synnerhet i havet – och det finns många vackra naturscenerier.  Alaska kännetecknas i allmänhet av en enastående natur. Så passa på att gå upp på däck och ta gärna med en kikare, för det finns inte många platser där en dag på havet bjuder på sådana upplevelser.

För inte så länge sedan var den lilla staden Ketchikan en lika ruff som exotisk skärningspunkt mellan olika kulturer. Många kom hit för att tjäna stora pengar på skogshuggning i Alaskas enorma skogsområden. Men på bara 15 år har staden förvandlats till ett turistcentrum och fått kanterna avslipade. Nu är det mest av allt stadens charm och områdets natur som lockar besökarna.

Under sommarhalvåret tornar de vita kryssningsfartygen upp sig över Ketchikan som nyuppförda, moderna byggnader längs med gågatan Front Street. När gångbryggorna sänks ned strömmar passagerarna ut i den lilla staden för att bara några timmar senare lämna de vindlande gatorna bakom sig igen.

Turisterna besöker ofta museet South Alaska Discovery Center, som ger en bild av områdets spännande natur och kultur. Här får de en introduktion till nationalskogen Tongass, där människor har levt i samspel med naturen i tusentals år.

Ketchikan har också ett stort antal totempålar. Runt om i staden finns det fler än 80 stycken, så du lär inte behöva gå många steg innan du får syn på en.

I dag gäller det att komma ihåg regnrocken, för Ketchikan är en av världens blötaste platser och den årliga nederbördsmängden kan mätas i meter.

Vid kryssningshamnen Icy Strait Point ligger Hoonah, som är tlingit-indianernas största bosättning i Alaska. Här har generationer av invånare levt vid havet, som har varit rikt på knölvalar och späckhuggare, havsuttrar, hälleflundror och stillahavslax. Fortfarande brukar man kunna se valar från kusten här. I Hoonah kan man besöka stadens konservfabrik som skapat livsförutsättningarna för många av invånarna under flera decennier.

Fabriken grundades 1930 och har restaurerats så att vi som besökare kan få en inblick i livet här och därmed i Alaskas historia. En annan möjlighet är att ta en helikoptertur över landskapet eller att ge sig ut på vandring i naturen och spana efter några av områdets många djur. Man kan också välja att bara ta det lugnt på en lokal restaurang och provsmaka platsens specialiteter. Reseledaren kommer gärna med förslag på aktiviteter och hjälper till med bokningar.

Området vid Juneau har nästan allt det som Alaska kan erbjuda: spektakulär natur, ett fantastiskt djurliv samt kilometer efter kilometer av orörd ödemark långt borta från de små isolerade kustsamhällen som betraktas som städer i Alaska. Denna stat, som ligger åtskilt från övriga USA, köptes från Ryssland år 1867. Priset var 7,2 miljoner dollar.

Juneau är Alaskas huvudstad och här bor nästan hälften av sydöstra Alaskas 75 000 invånare. Staden grundades 1880 och blev huvudstad 1906. Den hette först Harrisburg och därefter Rockwell, men fick 1881 namnet Juneau efter en guldgrävare. Det är den enda amerikanska delstatshuvudstad som saknar vägförbindelse till de övriga delstatshuvudstäderna i USA. Men av och till förs det diskussioner om att anlägga en väg genom ödemarken, så att Juneau får vägförbindelse till det övriga USA. Det skulle bli en mycket lång och kostsam vägsträcka. 

Staden lever olika liv om sommaren och om vintern. Under sommaren flockas turisterna här för att uppleva storstaden i ödemarken. Då har lokalinvånarna fullt upp med att se till så att besökarna får en så trivsam vistelse som möjligt. Under vintern ligger fokus mer på politiken, både på lokal och nationell nivå. Och året om har invånarna möjlighet att slå sig lösa i den enorma utomhuslekplats som naturen erbjuder. Här handlar det framför allt om trekking, jakt och fiske.

Juneau är beläget alldeles intill det enorma isberget med samma namn. Här finns det fler än 40 stora och 100 mindre glaciärer, och bara några få kilometer från centrum ligger Mendenhall-glaciären, som nog är Alaskas mest lättillgängliga glaciär. Här kan man komma alldeles nära glaciären och det är en upplevelse som man inte bör missa.

Kusten här är dessutom otroligt rik på djurliv. Här finns det till exempel 700 kg tunga brunbjörnar och 20 m långa knölvalar. Den varma japanska strömmen, som värmer upp vattnet längs kusten, för också med sig miljontals laxar varje år. Hit kommer de för att leka i ett oändligt antal mindre vattendrag.

Innan guldfebern slog till 1897 var Skagway och spökstaden Dyea bara några kilometer därifrån små avkrokar mitt ute i den oändliga vildmarken. Det var först när kaptenen, affärsmannen och gruvarbetaren William Moore kom till Skagwayflodens mynning 1887 som utvecklingen började ta våldsam fart.

Moore ansåg att floden skulle vara en lämplig transportväg till potentiella guldfyndigheter i ödemarken, så han såg till att bygga en timmerstuga, ett sågverk och ett varv. Men när guldfebern kom till Skagway 1897 växte staden så snabbt att Moores planer kom att förkastas. Han blev i det närmaste utslängd från staden av lantmätaren Frank Reid, som senare skulle komma att spela en framträdande roll i Skagways dramatiska historia.

Under guldfebern, som rasade under perioden 1897–1898, beräknas mer än 80 000 människor ha passerat Skagway, som på alla sätt levde upp till epitetet Vilda västern. En av dem som kom hit var Jefferson Randolph Smith, den mest beryktade förbrytaren i Alaskas historia. Han förde med sig en mängd våldsförbrytare och bedragare och har gett upphov till hundratals historier. Även om kanske inte alla är sanna, så stämmer det faktiskt att han startade en telegrafstation så att guldgrävarna skulle kunna skicka hem sina pengar – problemet var bara att detta var långt innan Skagway fått en egen telegraflinje!

Till sist fick invånarna nog och ovannämnde Frank Reid gav sig in i en eldstrid med Smith, som slutade med att Smith dödades. Reid dog fyra dagar senare av sina skottsår. De ligger båda begravda på kyrkogården Gold Rush Cemetery alldeles utanför staden.

I dag är det betydligt mer fridfullt här, men många besökare vill gärna uppleva historiens vingslag genom att ge sig ut i ingenmansland i ödemarken. Det kan du också prova på! Det absolut vackraste och bästa alternativet är att ta en tur med järnvägen White Pass and Yukon Railway upp i bergen till den kanadensiska gränsen och tillbaka.

Denna tur, som arrangeras av fartyget, kan bokas och betalas ombord på fartyget. Om du är intresserad bör du se till att boka så fort som möjligt efter ombordstigningen, eftersom biljetterna kan ta slut ganska fort. Vår reseledare hjälper självklart gärna till med det praktiska.

I dag kan vi njuta av den spännande båtturen förbi Hubbardglaciären som är Nordamerikas längsta isflod. Detta är dessutom Alaskas mest aktiva glaciär och har därför fått smeknamnet ”den galopperande glaciären”. Två hela gånger har dess rörelser resulterat i att det bildats en tillfällig naturlig fördämning, som skurit av Russellfjorden från Disenchantment Bay. Det enorma vattentryck som sakta byggts upp från fjorden har då lett till att isfördämningen till slut exploderat, vilket resulterat i rena ishelvetet.

Under båtturen kommer vi alldeles nära glaciären. Om vi har tur ser vi fågelliv och sälar som vilar på de små isbergen som vi passerar. Vi kan också få syn på havsuttrar som leker i vattnet, brunbjörnar som letar efter föda och kringströvande älgar och hjortar. Det gäller bara att vara lite uppmärksam.

Glaciärens källa ligger på berget Mount Logan djupt inne i Alaska och på väg till havet hörs höga brakljud när glaciären kalvar nya isberg till liv och drar fram över landskapet. Det är en enastående skönhet med fenomenala blå nyanser, som syns även på långt håll. Men särskilt imponerande blir det när vårt fartyg närmar sig glaciärväggen som tornar upp sig alldeles intill. När en 100 meter hög isvägg passerar är det lätt att känna sig liten, även om man står på däcket till ett stort kryssningsfartyg.

Det är just därför som ett kryssningsfartyg är bästa sättet att uppleva Hubbardglaciären, med de snötäckta bergen som en svårslagen Hollywoodkuliss.

Observera att det inte är möjligt att gå i land här.

I dag kommer vi fram till den pittoreska hamnstaden Seward, som marknadsför sig med mottot ”Alaska börjar här”. Även om det kanske är lite överord stämmer det att Seward är porten till nationalparken Kenai Fjords, en verklig guldgruva av rik natur.

Nu är det dags för oss att lämna vårt fartyg och vi fortsätter i stället vår färd genom Alaska på land. Vi blir hämtade med buss på kajen och åker därifrån till Exit-glaciären, där vi får komma alldeles nära den kalla isen. Detta är för övrigt den enda glaciär i nationalparken som går att nå med motorfordon.

Vi fortsätter mot berget Mount Alyeska. Aleut-ordet ”Aleyska” betyder ”det stora landet” och det är definitivt inte någon underdrift.

Vi åker upp till bergets topp med kabinbana. Om vi har vädrets makter med oss får vi en fantastisk utsikt över floden Turnagain Arm och den frodiga regnskogen nedanför.

I slutet av dagen kommer vi till Talkeetna, basstation för bergsbestigare som vill mäta sina krafter med Mount McKinley, som är Alaskas – och hela Nordamerikas – högsta berg. Berget är hela 6 168 meter högt, vilket är betydligt mer än de högsta bergstopparna i Europa. Toppen här är alltid täckt av ett tjockt snölager.

Vi väljer emellertid att hålla oss på lite avstånd och nöjer oss med att beundra berget från vår mysiga bergsbestigarby 106 meter över havet, där vi också övernattar.

På morgonen blir vi hämtade på vårt hotell och åker till tågstationen i Talkeetna, som knappt är mycket mer än en plattform. Men om stationen är oansenlig så är den tågtur som vi ska ge oss ut på i dag desto mer imponerande.

Vi stiger ombord i panoramavagnarna och kan nu se fram emot knappt fyra timmars fantastiskt vacker tågresa genom Alaskas imponerande natur. Det är bara att luta sig tillbaka och njuta av naturen, medan tåget glider framåt som om vi var upptäcktsresande från en svunnen tid.

Mitt på eftermiddagen kommer vi fram till porten till Denali nationalpark, där spetsiga granitklippor och snöklädda toppar tornar upp sig ovanför oss. Det är en fantastisk syn och många klippor påminner om förstenade jättar.

Horisonten domineras återigen av Nordamerikas högsta berg, Mount McKinley. Vi passar på att njuta av utsikten och förbereder oss inför morgondagens upplevelser i nationalparken. Första gången som Mount McKinley bestegs var i juni 1913.

Vi går in på besökscentret, där vi får veta mer om nationalparkens natur och historia. Därefter fortsätter vi till vårt hotell och checkar in.

Det är inte bara Mount McKinley som gör Denali nationalpark så spektakulär. Parken är också hemvist för 37 olika däggdjursarter, som omfattar alltifrån lodjur, murmeldjur och amerikanska snöfår till rävar och snöskoharar. Här finns dessutom cirka 130 olika fågelarter, bland annat den imponerande kungsörnen.

Men det är framför allt fyra djur som står i fokus här: älgen, cariboun (nordamerikanska underarter av renen), vargen och brunbjörnen eller grizzlybjörnen.

Vi åker på heldagsutflykt ut på den vilda tundran och här gäller det att ha ögonen med sig. Om du är uppmärksam har du goda chanser att se åtminstone ett par av nationalparkens ”Big Four”.

Vi övernattar återigen vid ingången till nationalparken och vilar ut så att vi är redo för ännu fler Alaskaäventyr.

På morgonen lämnar vi Denali-området och sätter kurs mot Alaskas inland och Fairbanks. Detta är Alaskas näst största stad och härifrån kommer man djupare in i vildmarken.

När vi har kommit fram vid middagstid ska vi ta en avkopplande tur med hjulångare på Chenafloden. Flodens källa ligger i bergskedjan White Mountains, cirka 160 km från Fairbanks, och det är en härlig upplevelse att sakta röra sig framåt på den stilla floden medan skovelhjulet arbetar där bak. Här får man verkligen en känsla av hur det måste ha varit för guldgrävarna att åka ut i ödemarken mot det okända.

Under vår tur gör vi ett stopp i en indianby och får även se hur bushflygplanen fungerar. De här små flygplanen är livsviktiga för att transportera människor och varor till avsides belägna områden i Alaska. I ett område som är så enormt stort och som nästan helt saknar landbaserad infrastruktur bidrar de här flygplanen till att binda samman de små bosättningarna ute i ödemarken. Vi får veta mer om utmaningarna och transporterna, men flyger inte med den här gången.

Vi övernattar i Fairbanks och är redo att ta oss en närmare titt på staden under morgondagen.

Att Fairbanks är en såpass stor stad beror bland annat på järnvägen, motorvägen, universitetet, militärbaserna och oljeledningen The Trans-Alaska Pipeline. Oljeledningen byggdes 1974–1977 som en reaktion på oljekrisen 1973, då oljepriset steg kraftigt i USA och resten av världen. Det blev uppenbart att om man ville bli mer oberoende av oljepriset på världsmarknaden måste man också se till att bli betydligt mer självförsörjande.

Vi åker på en spännande stadsrundtur där vi bland annat ska se

Creamer's Field. Det är ett 800 hektar stort fågelreservat, som har ett intressant besökscenter. Vi tar också en sväng förbi Santa Claus House, där man köpa amerikanska juldekorationer året runt. Vid University of Alaska ser vi Museum of the North. Museet skildrar bland annat guldgrävartiden och här finns statens största guldutställning. Museet har också en utställning om The Trans-Alaskan Pipeline.

Efter frukosten är det dags att lämna Fairbanks. Vi blir hämtade med buss och åker till flygplatsen där vårt jetflygplan till Anchorage väntar.

När vi har kommit fram dit åker vi på stadsrundtur och kommer bland annat förbi Lake Hood, som är Nordamerikas mest trafikerade flygplats – för vattenflygplan. Härifrån lyfter och landar en tillsynes oändlig ström av flygplan från norr, söder, öst och väst, alla med människor och varor som ska till/från Anchorage. Det är fantastiskt att se med vilken lätthet de rör sig och du kan ju bara tänka dig hur många flygplan som behövs för att frakta alla ton varje dag.

Vi ska även till Anchorages historiska stadskärna, där vi får höra om det förödande jordskalvet 1964, som jämnade det mesta av staden med marken.

På kvällen äter vi en mysig avskedsmiddag innan vårt stora Alaskaäventyr är definitivt slut.

Vi äter frukost i lugn och ro och har nu också tid att gå runt lite i Anchorage på egen hand innan det är dags för hemresa. Strax efter lunch åker vi ut till flygplatsen.

Vi landar i Sverige med mängder av semesterminnen i bagaget.