Alexander den stores värld

Efter frukosten ska vi se närmare på Albaniens största stad Tirana, som är under konstant tillväxt på grund av befolkningstillströmningen från landsbygden. Vi kör mot en av stadens huvudgator, boulevarden Deshmoret e Kombit eller ”Martyrernas Boulevard” som tidigare hette Mussolinis Boulevard. Här ligger flera universitet, administrativa byggnader och banker, och vi fortsätter till Skanderbegtorget, uppkallat efter Albaniens största nationalhjälte, som tronar som ryttarstaty på torget. Gjergj Kastrioti (1405-1468) var i osmansk tjänst när han fick tillnamnet Skanderbeg – sammansatt av namnet Iskander och den turkiska titeln bey. År 1443 konverterade han till kristendomen och ledde därefter Albaniens kamp mot osmanerna, som han höll stångna fram till sin död. Därefter stod landet under osmanskt herravälde fram till början av 1900-talet. Från denna period härstammar Ethem Bey-moskén från 1823, som, något osedvanligt för islamsk konst, är dekorerad med naturalistiska träd, broar och vattenfall.

Under vår sightseeing åker vi också förbi Moder Teresa-torget, som är uppkallat efter den berömda nunnan av albansk härstamning som vigde sitt liv åt att hjälpa Indiens fattiga. Vi fortsätter förbi Albaniens nationalmuseum och Pyramiden, som ursprungligen uppfördes som museum över diktatorn Enver Hoxha. Idag innehåller byggnaden konferenscenter och andra gemensamma utrymmen. Pyramiden är dock rivningshotad på grund av planer på en ny albansk parlamentsbyggnad.

Tiranas inre stad är präglad av olika arkitektoniska stilarter som anknyter till olika perioder av landets historia. De smått pompösa byggnaderna härstammar från perioden 1939-44, då landet stod under italiensk belägring, och i efterkrigstidens kommunistiska era var det den monumentala sovjetiska stilen – och elementbyggandet – som dominerade. Under senare år har en arkitekttävling för en förnyelse av stadscentrum utlysts där flera skandinaviska arkitektkontor varit framgångsrika.

Vi kör nu ut från Tirana till ett av Albaniens största och äldsta vinhus, Skanderbeg, där vi får möjlighet att smaka både vin och brandy. Albanien har en lång tradition av vinframställning och idealiska odlingsförhållanden för vindruvor – men under Enver Hoxha förbjöds privat vinproduktion. Efter kommunismens fall kom produktionen långsamt igång igen, bland annat på initiativ från hemvändande exilalbaner, som tog sitt kunnande med sig från Italien och andra medelhavsländer. Efter vinprovningen fortsätter vi till Kruja, det autonoma Albaniens första huvudstad. Det var från Kruja som Skanderbeg bekämpade ottomanerna, och staden har också ett museum tillägnat nationalhjälten. Detta har på passande vis inhysts i stadens borg, som motstod hela tre långvariga turkiska belägringar. Här finns historiska föremål från 1400-talets albansk-osmanska krig, och på det närliggande etnografiska muséet kan vi studera konsthantverk från 1500-talet och framåt. Vi avslutar besöket med lite tid på egen hand på stadens gamla basar där det finns möjlighet att köpa handgjorda souvenirer och mycket annat innan vi styr kosan tillbaka till Tirana.

I dag går turen vidare till staden Berat, vars historia går hela 2 400 år tillbaka i tiden. Den gamla stadsdelen finns på UNESCO:s lista över världens kulturarv, och de historiska husen med de många fönstren, byggda på terrasser upp mot klippsidan, illustrerar på bästa vis varför Berat kallas ”Staden med tusen fönster”. Berat har en vacker borg uppe på ett backkrön, och under medeltiden bodde de flesta av stadens invånare innanför borgens område. Medborgarna var till största delen kristna, och i borgområdet har det legat omkring 20 kyrkor, de flesta uppförda under 1300-talet. Några av dem har verk av Albaniens mest berömda ikonmålare Onufri, som har fått sitt eget museum i Mariakyrkan.

Staden hyser också några fina moskéer, bland annat Kungsmoskén byggd i slutet av 1400-talet.

På eftermiddagen korsar vi gränsen till Makedonien, Alexander den Stores hemland, och kör till Ohrid, där vi gör oss hemmastadda på vårt hotell.

Ohrid ligger vid fagra Ohrid-sjön, som lockar många besökare och semesterfirare. Sjön är Balkanhalvöns djupaste med upp till 288 meters djup, och de 358 km2 vatten är fördelade mellan Albanien och Makedonien. Både sjön och Ohrids gamla stadsdel intill berget finns representerade på UNESCO:s lista över världens natur- och kulturarv. Med mer än 3 000 år på nacken är staden en av de äldsta på hela Balkan. Legenden säger att Ohrid en gång hade 365 kyrkor, en for varje dag på året, och därför kallades den Balkans Jerusalem. I dag är antalet inte riktigt så stort, men fortfarande imponerande!

Vi gör en rundtur till stadens största sevärdheter, bland annat Samuils Fort på toppen av berget, där vi har en fantastisk utsikt över staden och sjön. Precis nedanför fortet finns de arkeologiska utgrävning av en tidig, kristen anläggning, centrerad kring S:t Clemensklostret som nu är återuppbyggt. Man menar att flera tusen disciplar utbildades här för att skriva bibelmanuskript i det glagolitiska alfabetet, det äldsta slaviska alfabetet. Vi ser också Sofiakyrkan, som byggdes under Det Första Bulgariska Riket, precis efter den officiella övergången till kristendomen omkring år 1 000. Kyrkans inre är vackert utsmyckat med medeltidsfresker, och kyrkan är en så viktig del av det makedoniska kulturarvet att den går att finna på 1000-denarsedeln!

På eftermiddagen kör vi längs Ohrid-sjöns strand till S:t Stefanskyrkan, som är inbyggd i klippan genom en naturlig grotta. Härifrån kör vi tillbaka till hotellet, och resten av dagen ägnas åt avkoppling i den trevliga staden vid sjöstranden.

I dag går resan vidare till flera kulturhistoriska pärlor. Vi börjar med ett besök i Bitola, som är en av Makedoniens äldsta städer, grundlagt som Heraclea under det 4:e århundradet f. Kr. av kung Filip II av Makedonien – Alexander den Stores far. Vi tar en rundtur till stadens centrum och ser på klocktornet, den judiska kyrkogården och stadens basar. Vi får också tid över till att se ruinerna av den ursprungliga delen av staden, som rymmer romerska boningshus och en amfiteater. Här finns bland annat några mycket välbevarade mosaikverk på basilikorna.

Nästa stopp på dagens rutt är staden Stobi, som också rymmer stora arkeologiska skatter. I utgrävningarna omkring staden har man funnit keramik ända från yngre stenåldern. Staden nämns dock för första gången i historiska källor i samband med att kung Filip V av Makedonien ska ha erövrat staden från Paionien år 217 f. Kr. Senare kom romarna, och de skiftande perioderna avspeglar sig i de kvarlämnade ruinerna i staden. Här finns också rester av tidiga kristna kyrkor varav en är byggd ovanpå en synagoga från 200-talet vilket indikerar att här också funnits judiska bosättningar.

Härifrån kör vi över den grekiska gränsen till Thessaloniki, där hotellet och kvällens middag väntar.

Thessalonikis historia går omkring 2 300 år tillbaka, och staden rymmer inte mindre än 15 monument från UNESCO:s lista över världens kulturarv; särskilt tidiga kristna kyrkor och andra bysantinska byggnader utmärker sig. Vi ser på ett urval av dessa såväl som andra av stadens landmärken – bland annat Galerius Triumfbåge, varav omkring en tredjedel finns bevarad. Bågen byggdes av den romerska kejsar Galerius for att markera segern över perserna och fungerade ursprungligen som förbindelseled mellan Rotundan 125 meter bort och Galerius palats som inte längre existerar. Vi ser också Heptapyrgion, borgen på backen som trots sitt namn – ’fort med 7 torn’ – faktiskt har hela 10, och vi tar också vägen förbi Det Vita Tornet vid hamnpromenaden, som under det ottomanska herraväldet var fängelse och del av ett större hamnfort.

Idag har vi halva dagen på egen hand att upptäckta Thessaloniki som bjuder på rika shoppingupplevelser, mysiga caféer, en fin hamnpromenad och många spännande muséer.

Under eftermiddagen ger vi oss iväg på en utflykt till närliggande Vergina där grekiska arkeologer upptäckte en rad makedoniska kungagravar under 1970-talet. Två av dem tillskrivs Filip II och Alexander IV, respektive far och son till Alexander den Store. I Filip II:s gravkammare fann man en gyllene larnax, en urnkista tillverkad av 24 karats guld med en vikt på 11 kilo, och en krans utformad som ekblad och ekollon, också i 24 karats guld. På urnkistans lock finns ett soltecken, som har blivit en symbol för grekiska Makedonien. Vi ser några av kungagravarna och ett urval av deras innehåll i det tillhörande muséet.

Från Vergina vänder vi tillbaka till Thessaloniki och äter middag. Om lusten faller på kan vi gå en liten tur i kvarteret.

I dag går rutten mot nordost till Edirne i Turkiet. Där väntar oss en lång – men intressant – körtur där vi passerar vackra landskap och trevliga städer på både den grekiska och turkiska sidan av gränsen. Vi kommer fram på eftermiddagen och får möjlighet att sträcka på benen under en spännande stadsvandring till de största sevärdheterna. Edirnes tidigare namn var Hadrianopolis, efter den romerska kejsar Hadrian som grundlade staden vid en trakisk by. På vår promenad ser vi den enda återstående resten av den romerska stadsmuren: Det Makedonska Tornet. Edirne blev sedan huvudstad i det ottomanska riket under åren 1365-1453, innan äran tillföll Konstantinopel (Istanbul). Från den osmanska perioden härstammar några vackra broar över Tunca-floden liksom Semiliye-moskén, som står på UNESCO:s lista över världens kulturarv. Moskén stod färdig 1575 och den åttakantiga strukturen och stora symmetrin tillskrivs arkitekten Mimar Sinan. Den centrala kupolen mäter över 30 meter i diameter och omges av fyra mindre kupoler och fyra höga minareter. Från början var moskén omgiven av bibliotek, skolor, bad, ett sjukhus, en begravningsplats och soppkök för de fattiga. Mimar Sinan, som var dåtidens stjärnarkitekt, har också ritat stadens berömda turkiska bad – Sokullu Hamami – som fortfarande används.

Vi kommer också förbi ruinerna av en stor synagoga, som står som ett symboliskt monument för stadens tidigare judiska menighet. Synagogan uppfördes efter den stora branden i Edirne i 1905, där stadens 13 synagogor brann ned, och den är byggd med Leopoldstadt-synagogan i Wien som förebild. Precis före första världskriget bodde här omkring 28 000 judar men sedan dess har nästan alla judiska invånare flyttat därifrån, huvudsakligen till Istanbul och Israel. I takt med den minskande menigheten fick synagogan lov att förfalla tills den 1983 stängdes helt och hållet.

Vi fortsätter vår resa till Istanbul, Turkiets största stad med 13,9 miljoner invånare, och därtill landets ekonomiska, kulturella och historiska hjärta.

Istanbul är en kosmopolitisk stad, som både rymmer supermodern storstadsatmosfär och generösa mängder tusen och en natt-stämning från tiden som huvudstad i Det Bysantinska Riket och senare som del av Det Osmanska Riket. Båda de gamla rikena har satt imponerande arkitektoniska fingeravtryck på staden som fullkomligen svämmar över av storslagen historia vart man än vänder blicken.

Efter ankomsten kan du utforska Istanbul på egen hand eller följa med reseledaren på en båttur på Bosporen, en av världens livligast trafikerade vattenvägar. Bosporensundet genomskär Istanbul och delar också staden i två kontinenter; den europeiska och den asiatiska. Den europeiska stadsdelen delas också av Det Gyllene Hornet, och havet är således en integrerad del av staden. (Båtturen ingår inte i resans pris.)

Senare möts vi på hotellet och följs åt till kvällens middag.

Vi har en spännande dag framför oss och vi börjar i Sultanahmet, Istanbuls stämningsfulla gamla stadsdel. Här hittar man några av stadens exotiska basarer och mest markanta historiska byggnadsverk. Vi börjar vid Hagia Sofia som är det bysantiska kejsarrikets största byggnadsverk. Sofiakyrkan, som den även kallas, stod färdig 537 och var huvudkyrka under bysantinska riket. Kyrkan är full av imponerande mosaiker från 500-talet och atmosfären är mättad av forna tiders storhet. Vi får bland annat veta mer om hur det kommer sig att runor från vikingatiden har upptäckts här(!) När osmanerna erövrat Konstantinopel 1453 började de använda Hagia Sofia som moské varpå fyra minareter byggdes. År 1935 gjordes kyrkan om till museum.

Vi fortsätter till Sultanahmed-torget där Konstantinopels hippodrom låg. Romarna och bysantinerna använde den bland annat till hästkapplöpningar. Kapplöpningarna var inte bara en sporthändelse men även en unik möjlighet för vanliga människor att samlas på samma plats som kejsaren. Tävlingsdeltagarna sponsrades av olika politiska partier och vadslagningarna gav ofta uttryck för politiska och religiösa rivaliteter. Idag består hippodromen av en lång smal rektangel och trots att de yttre väggarna inte längre finns kvar, kan vi fortfarande se de tre obelisker som står längs hippodromens mitt. Den egyptiska obelisken byggdes till den egyptiska faraon Tuthmosis III och är ovanligt fascinerande med sina 3 500 år på nacken.

I närheten hittar vi Den Blå Moskén och dess sex himmelshöga minareter. Moskén är Istanbuls huvudmoské och stadens viktigaste landmärke. Moskén byggdes mellan 1609 och 1616 under den osmanska sultanen Ahmed I. Moskén heter egentligen Sultanahmet Camii men kallas för Blå moskén på grund av de över 20 000 vackra blå kakelplattorna som smyckar moskéns interiör.

Nu väntar ett besök i Topkapipalatset som var sultanens palats under osmanska riket. Förutom att vara bostad åt sultanen och hans harem var palatset även centrum för osmanska rikets enorma förvaltning och regering.  Under sin storhetstid fungerade palatset som hem och arbetsplats för 5000 personer och var nästan en stad i staden. Palatskonstruktionen påbörjades 1465 av sultan Mehmet, erövrare av Istanbul. Hans efterträdare på tronen tillförde fler paviljonger och palatsområdet utgör idag hela 70 000 kvadratmeter. Att besöka Topkapipalatset är som att träda rätt in i historierna från Tusen och en natt och ger en fantastisk inblick i sultanernas extravaganta leverne. En ytterligare bonus är den pampiga utsikten över Bosporen och Gyllene hornet från palatsområdet som ligger på en av Istanbuls sju kullar. Kom ihåg att ta med en sjal för att täcka eventuellt bara axlar!

Dagen avslutas på Grand Bazaar, stadens 200 000 kvadratmeter stora övertäckta basar som redan för 500 år sedan var stadens brödmarknad. Basaren är en enda stor labyrint med cirka 5 000 små butiker samt lager, verkstäder, växelkontor, postkontor, tehus och restauranger. På basaren säljs allt från silver till läder, mattor, vattenpipor och antikviteter - tänk på att det inte alltid är billigt! Att handla på turkiska innebär att man bjuder cirka halva priset av utsatt pris. Och så möts man på halva vägen.

Vi träffas igen för kvällens middag och den som har lust kan sedan följa med reseledaren på en liten, avslappnad promenad i staden.