Bulgarien och Rumänien

Vi landar i den bulgariska huvudstaden Sofia mitt på dagen och tar oss ganska direkt an dagens program.

Sofia är med sina 1,5 miljoner invånare Bulgariens största stad och landets huvudstad.  Staden är en av Europas äldsta huvudstäder och har en historik som går hela vägen tillbaka till år 700 f.Kr. då den grundades av trakiska bosättare. Sofia har haft flera olika namn under den här perioden och rester av stadens tusenåriga historia hittas utspridd över hela staden i samspel med de många moderna byggnaderna.

Vi ska naturligtvis besöka den mäktiga Alexander Nevski-katedralen från 1912. Katedralen har plats för inte mindre än 7 000 personer. Vi kör även upp längs den imponerande Car Osvoboditel-boulevarden som leder upp till centralt belägna Sankt Nedelja. Här finns några av Sofias riktigt gamla byggnader som bland annat Sankt Georg-kyrkan som är ett av Bulgariens äldsta arkitektoniska verk.

Vi tittar även förbi det bulgariska presidentpalatset som ligger i samma område som den vackra Sankt George-kyrkan samt ett av stadens finaste hotell, Sofia Hotel Balkan som byggdes år 1956 och år 1986 var det första hotellet i Bulgarien som ägdes av ett västerländskt företag, nämligen Sheraton. Vi avrundar eftermiddagen med en promenad i området och botaniserar bland de många caféerna. Vi avslutar dagen med en god middag på restaurang.

Bulgariens vackra utflyktsmål Rila-klostret ligger 115 kilometer söder om huvudstaden, och för att få ut så mycket som möjligt av dagens utflykt börjar vi tidigt.

Rila-klostret finns med på UNESCOs världsarvslista och är utan jämförelse Bulgariens mest berömda kloster. Klostret uppfördes på 900-talet ovanpå resterna av den helige Ivan Rilskis asketiska bostad, och det drar varje år till sig horder av troende och turister.

Själva klostret omgavs ursprungligen av en upp till 24 meter hög stadsmur som skulle skydda klostret mot plundrande rövarband. Muren kunde däremot inte förhindra en större brand på 1800-talet. Branden åsamkade omfattande skador både på kloster och kyrka. Återuppbyggnaden tog sin lilla tid men kyrkan stod slutligen färdig år 1837 och de nya kalkmålningarna blev snabbt en stor attraktion. Det var naturligtvis landets duktigaste konstnärer som hade åtagit sig att göra målningarna, och resultatet är alldeles enastående. Målningarna består av en lång tecknad serie om bibelns historia och även målningar som visar hur man lever ett kristet och sedligt liv. De fantastiska kalkmålningarna finns både utanpå och inne i kyrkan.

Efter några spännande upplevelser och lunch i närheten vänder vi återigen näsan mot huvudstaden. Vi ska inte låta oss luras på det historiska museet som ligger på infartsvägen från Rila och bjuder på en av Balkans allra största konstsamlingar. De över 650 000 museiföremålen finns utställda i den dåvarande bulgariska kommunistledaren Todor Zhivkovs gamla bostad.  Vi återvänder till huvudstaden sent på eftermiddagen. Kvällen är avsatt åt upplevelser på egen hand.

Det är dags att ta farväl av den bulgariska huvudstaden och bege sig ut på landet. Vår första anhalt är landsorten Koprivshtitsa som är känd för sina välbevarade gamla hus som är en äkta arkitektonisk skatt. I mitten av 1800-talet hade Koprivshtitsa cirka 12 000 invånare och tävlade med Sofia om titeln som områdets mest inflytelserika stad. Efter Bulgariens självständighetsförklaring år 1878 utnämndes Sofia till regeringsstad och Koprivshtitsa fick något av en skuggtillvaro. Efter andra världskriget beslutade den kommunistiska regeringen sig för att bevara staden och utförde stora renoveringsprojekt på de många övergivna byggnaderna. Resultatet är imponerande.  I besöker en av de mest imponerande byggnaderna som tidigare var bostad åt den stenrike köpmannen Nencho Oslakovs familj. Huset byggdes år 1856 och är idag ombildat till ett litet trevligt museum som berättar om livet i Koprivshtitsa för 150 år sedan.

Sent på eftermiddagen kör vi in till Bulgariens näststörsta stad, Plovdiv. Staden är belägen vid Martitsa-flodens strand och tillhör en av Europas äldsta städer med en historik som sträcker sig över 6 000 år tillbaka i tiden.

Vi tittar förbi stadens många vackra romerska ruiner som alla är samlade i stadens gamla stadskärna. Här hittar vi alltså både en imponerande teater och stadion samt en del mindre romerska kyrkor. Att Plovdiv inte bara lever kvar i det förflutna är tack vare utnämnandet till europeisk kulturhuvudstad år 2019, vilket är ett tydligt bevis för att staden sjuder av konstnärligt liv.

Området norr om Plovdiv är berömt för sin rosproduktion. Rosenvatten utgör en stor del av produktionen och vi ska naturligtvis se hur den fungerar och få lära oss mer om vattnets många lyckobringande egenskaper. Området har varit bebott i tusentals år och vi fortsätter nu till gravplatsen för en av de trakiska konungarna som regerade i området 200-300 före vår tideräkning. Graven, som för övrigt finns med på UNESCOs världsarvslista, är bara en av upp emot 1 500 gravplatser man tror finns i området.

Vi beger oss nu upp i bergen för att ta oss över det vackra Shipka-passet som ligger på 1 150 meters höjd. Passet förbinder städerna Kazanlak och Gabrovo och bjuder på en makalös utsikt över Balkanbergen; bergskedjan som sträcker sig långt in i Serbien och vars högsta punkt Potev på 2 376 meter skymtar i horisonten på molnfria dagar.

Vi fortsätter till friluftsmuseet i Etar där vi bildar oss en uppfattning om livet på landet de senaste århundradena. De många öppna verkstäderna och vackra återuppförda bostäderna bildar en perfekt ram runt vårt besök. Vi anländer till Veliko Tarnovo sent på eftermiddagen och checkar in på vårt hotell.

Veliko Tarnovo är Bulgariens medeltidsstad nummer ett och rymmer bland annat det imponerande fortet Tsaravets som uppfördes på 1100-talet. Fortet ingick i ett större komplex som även rymde ett stort palats och flera kyrkor, som alla skyddades av den stora ringmuren som omgärdade hela området. Innanför murarna levde upp emot 1 500 personer under stadens storhetstid och idag finns det några trevliga handelsgator som bjuder ut sina lokala varor.

Efter att ha besökt både fort och marknad fortsätter vi den sista biten till gränsen till Rumänien. När vi har klarat av gränsformaliteterna fortsätter vi mot Rumäniens huvudstad Bukarest.

Huvudstaden Bukarest var under mellankrigstiden känd som Österns Paris tack vare sin eleganta, franskinspirerades arkitektur. Andra världskrigets bombningar och jordbävningarna 1940 och 1977 gjorde sitt för att förstöra de vackra 1800-talsbyggnaderna, som nu har ersatts av nyare arkitektur från Sovjettiden. Bukarest är med sina två miljoner invånare Rumäniens största stad.

Dagens rundtur tar oss bland annat till Huset av den fria pressen där de flesta tidningarna har sitt högkvarter. Huset är ett skolexempel på den något bombastiska byggnadsstilen socialistisk realism. Vidare till Triumfbågen som byggdes efter den parisiska förlagan till minnet av år 1918, då Transsylvanien införlivades i riket. Därefter Segertorget, ett av stadens centrala torg, där bland annat regeringsbyggnaden ligger, inte att förväxla med Ceausescus gigantiska parlamentspalats som vi ska se imorgon.  Vi kör även runt Revolutionstorget där vi hittar flera viktiga byggnader: det gamla kungapalatset som idag rymmer Nationalmuseet för konst, universitetsbiblioteket, konserthallen Ateneum och den gamla Centralkommittén för att bara nämna några.

En del av bussresan färdas vi längs Segerboulevarden som har varit stadens mest fashionabla gata sedan man för cirka 300 år sedan anlade träbrädor på den, så att den gick att färdas på när andra vägar var rena rama lerpölarna. På den tiden hade många adliga familjer sina hus här, men idag är det namn som Gucci, Armani och Rolex som pryder fasadväggarna.

Vi avslutar dagen med en  middag på restaurang.

Efter en god frukost beger vi oss mot det enorma Palamentspalatset som är världens näststörsta administrativa byggnad efter Pentagon. För att skapa plats för byggnationen togs en stor del av Bukarests gamla stadsdel bort, vilket bland annat drabbade över 22 kyrkor, sex synagogor och cirka 30 000 bostäder. Ceausescus monumentala byggnadsprojekt inleddes år 1984 och stod färdigt år 1989, samma år som han avsattes. Byggnaden täcker 340 000 kvadratmeter fördelade på 12 våningsplan och 1 100 rum.  Planen var att byggnaden skulle rymma parlamentet och andra regeringsorgan såväl som Ceausescus privatbostad. I byggnaden skulle man även ställa ut Rumäniens naturresurser och därför är målningarna övervägande nationella, bland annat tror man att det användes cirka 1 miljon kubikmeter transsylvanisk marmor.

Vi styr nu kosan mot Transsylvanien. Utflykten börjar på motorvägen ut från Bukarest över de flacka stäpperna där vi kan ha turen att få syn på storkflockar. Snart slutar motorvägen och vi börjar uppleva den något eftersatta infrastrukturen i Rumänien, och vi fortsätter resan i ett något lugnare tempo.

Vi gör ett litet stopp vid Cozia-klostret som ligger naturskönt vid Olt-flodens brädd. Klostret uppfördes år 1386 i bysantisk stil och byggherre var den valakiske konungen Mircea del Batran, som var farfar till Vlad III, mer känd under namnet Dracula.

Vi fortsätter resan genom Karpaterna och Fagarasbergen och kör över gränsen till Transsylvanien. Transsylvanien införlivades i Rumänien år 1918 och innan dess hade regionen med skiftande grader av självstyre tillhört Ungern under cirka 1 000 år. Vårt mål är Sibiu som vi anländer till tidig eftermiddag.

I Sibiu bor det cirka 150 000 personer och trots sin modesta storlek är staden ett av Rumäniens kulturella flaggskepp. Staden utnämndes till europeisk kulturhuvudstad år 2007. Här finns tre teatrar, en filharmoniorkester och en hel del bra museer och festivaler. De kulturella inslagen är dock inget nytt, både Franz Lizt och Johan Strass har uppehållit sig i staden och Rumäniens första skola, sjukhus och apotek byggdes i Sibiu för flera hundra år sedan.

Vi ger oss ut på stadsvandring i den medeltida staden som grundades av tyska inflyttare i slutet av 1100-talet. De transsylvaniska saxarna som de kallades var en blandad grupp tysktalande invandrare som kom till området i flera omgångar på 1100- och 1200-talen. Invasionen kom från de ungerska härskarna som ville kolonisera Transsylvanien och göra det till ett slags buffertzon mot invasioner. Invandrarna lyckades bevara sitt kulturella arv utan att assimileras. Bland annat talade, och talar de fortfarande, tyska, och fram till andra världskriget utgjorde de en tysk minoritet i Rumänien. Efter andra världskriget blev de flesta utvisade eller emigrerade, bland annat till Österrike, Tyskland och USA.

Vi inleder utflykten på Stortorget som med sina 93 gånger 143 meter utan tvekan lever upp till sitt namn.  Här ligger en del viktiga byggnader som Bland annat Bruckenthalmuseet som har en av landets finaste konstsamlingar från 1500-1600-talet, den katolska kyrkan och rådhustornet som är ett av de överlevande borgtornen från stadsmurarna. Vi fortsätter till en annan viktig plats, nämligen Lilla torg. På vägen passerar vi under Lögnarnas bro som sägs ha fått sitt namn efter de köpmän som förr i tiden stod i närheten och använde alla tänkbara knep för att mångla ut sina varor. 

Idag beger vi oss ut på utflykt norröver genom vackra landskap med mjukt böljande vinodlingar. Vi kör genom staden Medias som precis som Sibiu grundades av tyska inflyttare på medeltiden. Vin från Medias är faktiskt omtalat i Bram Stokers roman Dracula, där karaktären Jonathan Harker den 5 maj noterar följande i sin dagbok på väg mot Draculas slott: ”Vinet från en gyllenfärgad Mediash som ger en säregen men inte obehaglig stickande känsla på tungan”.

Härifrån fortsätter vi till staden Biertan som även den är av tyskt ursprung. Stadens stora dragplåster är den UNESCO-bevarade kyrkan som under orostider fungerade som fort dit stadens invånare kunde ta sin tillflykt. Kyrkan byggdes på 1500-talet och ett unikt inslag är bland annat ett dörrlås med 19 separata lås som år 1900 vann förstapris på Världsutställningen i Paris.

Vi fortsätter till staden Sighisoara. Ordet pittoresk räcker nästan inte till för att beskriva Sighisoara som är en otroligt välbevarad medeltidsstad med små lerhus som lutar sig snett mot varandra längs slingrande kullerstensgator. Vi ska besöka Kyrkan på kullen som ligger i slutet av en lång, övertäckt trappa. På kyrkogårdens gravstenar kan fortfarande många tyska namn skönjas.

Sighisoara var från början en hantverkarstad som under sina storhetsdagar hade så många som 15 hantverkarlag, och många av stadens invånare var saxiska transsylvaner. Självaste Vlad III, även kallad för Dracula och Tepes (spetsaren) föddes i ett hus i stadens idag UNESCO-bevarade citadell. Sighisoaras citadell är den gamla staden omringad av en stadsmur och är en av de platser vi får se på dagens stadsvandring.

På vägen tillbaka till Sibiu stannar vi och äter middag hos en familj. Vi återvänder till Sibiu sent på kvällen.

Vi inleder dagen med skönhet och elegans i form av ett besök på ett av Rumäniens bästa stuterier. Här ska vi förutom att njuta av åsynen av 300 vackra lipizzanerhästar även få höra mer om platsens historia samt titta närmare på de många vackra hästvagnarna som finns utställda på platsen.

Vi fortsätter nu mot slottet i Bran, även kallat för Draculas slott. Enligt Bram Stokers roman bodde greve Dracula på ett slott uppe på en kulle i Transsylvanien, med en djup flodravin nedanför. Beskrivningen passar perfekt in på Bran-slottet och det är inte helt osannolikt att det var det som lät inspirera Stoker. Vad gäller den riktige Dracula hette han egentligen Vlad III och det finns inga som helst bevis för att han hade någon anknytning till Bran-slottet. Vissa källor hävdar dock att han hölls fångatagen där i två månader på order från den ungerske konungen Matei Corvin.  Myt eller ej, Bran-slottet lever upp till alla förväntningar på ett sagolikt medeltidsslott som höjer sig högt över dalen med myriader av vita torn och tillbyggnader.

Slottet byggdes i slutet av 1300-talet och fungerade senare som gränspost till bergspasset mellan Valakiet och Transsylvanien. År 1920, efter Rumäniens enande, blev slottet kungligt residens. Därefter följde en period av kommunism och kungafamiljen landsförvisades. Ättlingar till kungafamiljen har nu återigen fått slottet i sin ägo och efter en omfattande restaurering är det idag ett museum.

Vi fortsätter härifrån till Brasov och befinner oss nu i hjärtat av Transsylvanien vid foten av Karpaterna.

Brasov grundades av teutoniska riddare. En militärorden som år 1211 bjöds in av den ungerske konungen för att kolonisera och försvara den sydöstra delen av Transsylvanien, även känt som Burzenland. Riddarna anlade olika städer och borgar vid Karpaterna för att kunna försvara bergspassen. När orden fick för mycket makt för konungens smak utvisades riddarna år 1225, men kolonisatörerna stannade och det finns än idag en tysktalande minoritet i området.

Brasov, vars gamla tyska namn är Kronstadt, har en väldigt välbevarad medeltida stadskärna och en del av stadsmuren med tillhörande torn har restaurerats. Vid börjar vid Brasovs landmärke, Svarta kyrkan. Den stora gotiska kyrkan är egentligen mer grå än svart, men namnet kommer från 1689 så den stor brand ödelade och svärtade ner en del av kyrkan. I kyrkan finns en stor orgel byggd av den berömde berlinske orgelbyggaren Buchholz och man tror att detta är den sista av hans flyglar som finns bevarad i sin ursprungliga form.

Återstoden av dagen är avsatt åt upplevelser på egen hand i denna pärla till stad. Och det finns väldigt mycket att se. Ett besök på det lilla stadsmuseet ger en strålande inblick i stadens historia, och den som istället vill koppla av med en öl eller en kopp kaffe istället hittar massor av små trevliga caféer och restauranger.

Det är dags att lämna Brasov. Vi fortsätter nu mot Karpaternas pärla, Sinaia. PÅ vintern lockar staden till sig skidåkare och på sommaren anländer vandrarna. Sinaia var hemstad för Rumäniens förste konung, Karol I, som lät bygga sommarslottet Peles. Vi gör en rundtur på slottet som inte stod färdigt förrän år 1914, bara några månader före konungens död. Då hade byggnationen pågått i 39 år. Man förstår varför det tog så lång tid när man ser de fantastiskt konstfärdigt utsmyckade rummen med utskurna trätak, förgyllningar och tusentals detaljer. Peles-slottet är definitivt en av utflyktens höjdpunkter, och inte minst de gyllene verken av den österrikiske konstnären Gustav Klimt gör intryck. Dessutom var detta ett av de första slott som fick rinnande vatten och fjärrvärme.

Tidigt på eftermiddagen beger vi oss mot Bukarest där vårt flyg väntar.