Från krigets Stalingrad till dagens Moskva

Vi flyger från Stockholm till Rostov, Porten till Kaukasus, där vi hämtas med buss och körs till Donflodens strand. Här väntar vårt fartyg MS Lavrinenkov vid kajen. Vi går ombord och bekantar oss med fartyget, och avnjuter sedan en god middag i fartygsrestaurangen.

Här, vid Donflodens strand, ligger Rostov som idag är huvudstad i det gamla Don-kosak-området. Området var ursprungligen självständigt, och hamnade först senare under ryskt styre. Under områdets glansperiod på 1700-talet rådde häftiga strider mellan ryska trupper, turkar och Krim-kosacker.

Rostov vid Don är ingångsporten till norra Kaukasus. Detta är södra Rysslands största och mest kosmopolitiska stad, och ett viktigt industricentrum. Staden, som genomskärs av floden Don, har hyllats i Michail Sjolochovs romaner om det ryska inbördeskriget, bl.a. ”Stilla flyter Don” och ”Skörd vid Don”, och Sjolochov tilldelades Nobelpriset i litteratur år 1965.

Cirka 40 kilometer från stadens centrum rinner Don ut i Azovska sjön, som ligger i Svarta havets nordöstra hörn. Sjöns belägenhet har bidragit till att göra Rostov till et viktigt hamn- och handelscentrum för handeln i regionen med samma namn.

Dagens utflykt består av en stadsrundtur längs de breda boulevarderna där vi bland annat passerar den stora statyn över Karl Marx.

När vi har utforskat Rostov återvänder vi till fartyget, där vi så småningom gör oss redo för Avgång. Framemot kvällen lättar vi ankar och glider sedan sakta förbi staden på vår upplevelserika odyssé mot Rysslands mäktiga huvudstad, Moskva.

Vi tillbringar dagen ombord på fartyget och kommer fram till Volga-Don-kanalen som förbinder Volgafloden med Donfloden. Kanalen är 101 kilometer lång och går genom utgrävda kanaler och stora reservoarer.

Problemet med att förbinda de två floderna sträcker sig långt tillbaka i tiden. Det första arbetet med att gräva ut en kanal utfördes av de osmanska turkarna år 1569. Tsar Peter den Store gjorde ett misslyckat försök med att bygga en kanal i slutet av 1600-talet, och senare skulle ännu fler projekt tillkomma, varav inget nådde slutmålet.

Själva konstruktionen av Volga-Don-kanalen började på allvar före Det stora fosterlandskriget och stod inte färdig förrän år 1952. Under den här perioden byggdes kanalen mestadels av fångar som hölls inlåsta i speciella arbetsläger. Antalet gulagfångar, bland annat ryska dissidenter och tyska krigsfångar, nådde sin topp år 1952 då över 100 000 män arbetade på kanalen. Byggnationen kan bland annat jämföras med Suezkanalen som det tog över 30 år att bygga. Volga-Don-kanalen färdigställdes på cirka 4,5 år. Volga-Don-kanalen har varit en viktig förbindelseled för vattenvägarna i den europeiska delen av Sovjetunionen.

På vår väg genom kanalen passerar vi ett antal slussar. På Don-sidan höjs vi 44 meter upp och på Volgasidan sänks vi 88 meter, och det finns gott om möjligheter att uppleva passagerna på närmare håll.

Vi kommer fram till Volgograd som grundades 1589 under namnet Tsaritsyn. Men de flesta känner nog till staden under namnet Stalingrad, huvudsakligen från det stora slaget under andra världskriget mot tyskarna. Stalingrad bytte sedan namn till Volgograd 1961, men under 6 dagar per år heter den återigen Stalingrad i ceremoniellt syfte!

Innan fartyget lägger till vid kajen kan vi ana silhuetten av statyn Matrodina (Moderlandet). Statyn ligger på toppen av kullen Mamajev Kurgan, och är med sina 85 meter Europas högsta. I den här delen av staden utkämpades några av de hårdaste striderna under andra världskriget, och den enorma kvinnliga statyn är tillägnad offren för det avgörande slaget om Stalingrad vintern 1942-43.

På vår busstur idag besöker vi kullen, ett antal andra minnesmärken och stadens moderna centrum. En 120 meter lång målning visar det berömda slaget, och är idag en av stadens mest uttrycksfulla sevärdheter.

Och givetvis ska vi besöka ett museum. Närmare bestämt det statliga panoramamuséet för Slaget vid Stalingrad. Muséet är en hyllning till Rysslands fallna söner, och det är svårt att inte bli berörd av utställningen och dess detaljrika beskrivning av slaget. Här finns tusentals utställningsföremål i form av dokument, medaljer, vapen och personliga ägodelar. Vid muséet finns även en gammal mölla från 1903. Denna ödelagda femvåningsbyggnad restaurerades aldrig efter kriget, och den står idag som ett tyst monument över de våldsamheter som utspelade sig här.

Det ska även nämnas att det är intressant att få den ryska vinkeln på slaget, eftersom det är väldigt uppenbart att muséet är en hyllning till det mäktiga Ryssland som besegrade sina inkräktare.

Njut av en dag ombord medan vi glider genom det ryska landskapet. Vi är på väg till Volgadeltat vid Kaspiska havet, och vi avnjuter dagen ombord tillsammans, lyssnar på föredrag som hålls av vår reseledare, läser en god bok på däck eller något annat trevligt. Dagen är din!

På morgonen ger vi oss ut på rundvisning med buss genom staden. Astrachan ligger vid Volgas mynning och har en befäst stadsdel, en kreml, precis som så många andra ryska städer. Här är fästningen, som imponerar med sina stora torn, från 1500-talet. Astrachan ligger under Volgas vårvattenstånd och därför har man byggt upp ett antal fördämningar i området för att skydda sig mot det inkräktande vattnet. I själva staden har man av samma anledning byggt över 30 broar för att kunna röra sig fritt, och orsaken till smeknamnet Asiens Venedig är lätt att skönja. Staden har färgglada kyrkor och ett levande centrum, och så är den dessutom känd som kaviarens huvudstad. I detta område har man under flera århundraden livnärt sig på storfiske som idag är förbjudet.

Det är definitivt värt mödan att strosa genom stadskärnan och dess idylliska trähus som är så karakteristiska för den här delen av Ryssland.

Volgadeltat är det största inre floddeltat i Europa, och ligger där Europas största flodsystem, Volgafloden, mynnar ut i Kaspiska havet i Rysslands Astrachan Oblast, nordöst om republiken Kalmykia. Deltat rinner ut i Kaspiska havet, virka 60 kilometer nedströms från Astrakhan.

Volgadeltat har vuxit betydligt under det sista århundradet till följd av förändringar i vattenståndet i Kaspiska havet. År 1880 hade deltat en yta på 3 222 km2. Idag täcker Volgadeltat en yta på 27 224 km2 och är cirka 160 km lång

Volgadeltat är den enda platsen i Ryssland där det både finns pelikaner, flamingos och lotusblommor. Vi ska ge oss ut på jakt på samtliga när vi färdas på deltat under eftermiddagen.

Vi har ännu en dag på Volga och njuter av den avslappnade stämningen ombord, kopplar av med en god bok, spelar kort eller något annat trevligt. Fartygspersonalen och vår reseledare ser till att vi har det bra under resans gång.

Vi har kommit fram till Saratov som ligger vid Volgas strand i en dal omgiven av låga berg. Staden uppstod runt ett fort som byggdes här år 1590, och den utvecklades till ett betydelsefullt industri- kultur- och utbildningscentrum. I slutet av 1800-talet var den en av Rysslands mest moderna städer. Den första människan i rymden, Jurij Gagarin, bodde under en period i Saratov och studerade vid stadens universitet. Detta fick sedermera sitt namn efter den berömda kosmonauten, som företog sin rymdresa år 1961. I staden finns även ett museum till minne av Gagarin. Här får vi hela historien om den ryske rymdfararen och hans liv i Saratov.

Trots Saratovs moderna utseende hittar vi fortfarande spår från det förflutna med bland annat stadens äldsta kyrka, Treenighetskatedralen från 1600-talet och de pampiga statliga byggnaderna som uppfördes på 1800-talet. Vi utforskar allt detta under vår stadsrundtur, och vi passerar även art deco-marknaden, Sobornaya-torget och Radishevs konstmuseum (inträde ingår ej), även känt som Volga-eremitagen. Museet rymmer över 20 000 konstverk, bland annat en överväldigande samling ikoner från de rysk-ortodoxa kyrkorna samt målningar av några av Rysslands bästa konstnärer.

Efter rundturen som görs med buss kan den som vill promenera längs Saratov Arbat, gågatan i stadens centrum. Gatan kallas även för Tyskarnas väg efter de tyskar som Katarina den Stora tog in i landet för att odla marken för det ryska imperiet.

När vi rör oss nerför floden kommer stäppen långsamt oss till mötes, och efterhand som vi närmar oss Samara tornar ett betydligt kulligare område upp sig i horisonten. Staden är uppkallad efter floden med samma namn som mynnar ut här, och den charmiga stadskärnan har många välbehållna trähus. Fram till år 1990 var Samara en stängd stad eftersom det låg stora ryska vapenfabriker här.

Idag är Samaras mest intressanta sevärdhet en bunker uppförd av Josef Stalin år 1942, när tyskarna hotade Moskva. Vi besöker den naturligtvis och känner historiens vingslag. Från utsidan liknar byggnaden en offentlig administrationsbyggnad. Fram till 1915 var den residens för stadens borgmästare och efter det flyttade Revolutionsrådet in. Bredvid trappan finns en låg dörr bakom vilken en av andra världskrigets allra största hemligheter ruvade, nämligen bunkern som Stalin skulle gömma sig i om tyskarna lyckades erövra Moskva. Hela 192 trappsteg leder ner till kontor, sovrum med mera.

Vi kommer fram till Kazan. På dagens utflykt insuper vi den kosmopolitiska atmosfären i det gamla handelscentret, där människor från världens fyra hörn gjorde affärer. Förutom enorma ortodoxa kyrkor hittar vi även moskéer, synagogor och katolska kyrkor.

Vi besöker stadens kreml och får möjlighet att beundra den nyuppförda moskén. Ända sedan 1804 har Kazan varit hemstad åt Rysslands äldsta universitet. Kazan är huvudstad i Tatarstan, som är en av de sex självständiga republikerna i Rysslands trädgård mot Sibirien. Invånarna är turkar som härstammar från Djingis Khans ryttarhärar från 1200-talet, och de har sedan blandats upp med ryssarna under flera århundraden. De är muslimer med ett eget språk, och landet har två alfabet.

Republiken är rik på olja och är i politiskt gott sällskap med Ryssland, som köper deras svarta guld. Stadens fästning, som invaderades av Ivan den Förskräcklige år 1552, är vitkalkad och överskuggas av den fantastiska Kul Sharif-moskén. Den har en storslagen utsikt mot floden.

Nizjnij Novgorod kallas även för Gorkij eller Nizjnij i dagligt tal. Staden grundades 1221 och är strategiskt placerad vid Volga som försvars- och fästningsstad mot ryttarfolket från stäpperna. På senmedeltiden var staden centrum för handeln från öst. Dessutom är den knutpunkt för Rysslands stora vattenvägar. Här möts floderna Oka och Volga och förenar därmed alla vattenvägar från Kaspiska havet, Ural, Centralryssland, Östersjön och Vita havet.

Stadens tidigare namn, Gorkij, kommer från proletärförfattaren Maksim Gorkij, som föddes här 1868. Gorkij blev en sovjetisk ikon, en författare som lät sig ryckas med av revolutionen, som han försvarade med näbbar och klor. Han blev en samhällspriviligierad, njöt av alla fördelar som följde med detta och satte den döva sidan till vad gällde sovjetstyrets ogärningar.

Under sovjettiden var staden helt stängd för omvärlden, primärt eftersom den producerade styrets militärvapen, men det var även bra att ha en plats dit man kunde föra de mest kända dissidenterna, utan att de kunde upprätthålla kontakten med omvärlden.  Fysikern och Nobelprismottagaren Andrej Sakharov var en av de som hade det tvivelaktiga nöjet att ofrivilligt vistas i staden i sex år, fram till 1986.

På 1990-talet fick staden en framträdande handelsposition. Idag är det en dynamisk storstad som även kan erbjuda utländska gäster upplevelser med många facetter. På vår stadsrundtur i Nizjnij Novgorod ska vi titta på den stora fästningen, kreml, som tornar över floden med den fina Michaels-katedralen och monumentet över de som stupade under andra världskriget.

Den lilla staden Pljos, där vi lägger till tidigt på morgonen, har i många år varit en populär semesterort för Moskvas intellektuella, konstnärer, och idag även den politiska eliten. Och när vi ser staden förstår vi varför. De många vackra trähusen ligger utspridda i ett vidunderligt vackert, skogbeklätt och kulligt område som sträcker sig ner mot floden. Vi går en liten promenad och njuter av utsikten över Pljos och Volga.

Vi fortsätter vår båtfärd och kommer fram till Kostroma, som genomskärs av floden Volga. Från det att den grundades på 1100-talet och genom hela medeltiden utsattes staden upprepade gånger för tatarernas plundring och förstörelse. Även pirater från Novgorod och polska och litauiska trupper har varit ute efter stadens skatter.

Från 1600-talet och fram till idag har Kostroma vuxit till en av Rysslands största städer, och stadens huvudlivsnäring är textil- och linproduktion. Kostroma är även en av Gyllene ringens vackraste städer. Staden kan stoltsera med pampiga byggnader som Novgorod Bogojavlenskij-klostret, Upatievskij-klostret och Ipatievsij-klostret. Sistnämnda passerar vi under dagens utflykt, som även inkluderar en stadsrundtur. Kostroma är idag den enda ryska staden som ser likadan ut som den gjorde på 17- och 1800-talet. Från stadens centrala torg sprider gator och boulevarder ut sig som hjulmedar.

Den vackra gamla staden Jaroslavl vid Volgas strand grundades av Kiev-fursten Jaroslav den Vise år 1010, och är en av Gyllene ringens äldsta och vackraste städer. Den här benämningen används om den ring av fästningsstäder som på medeltiden uppfördes runt Moskva som extra skydd av huvudstaden då denna hotades av stammar från norr. Namnet gyllene har ringen fått senare på grund av de arkitektoniska och konstnärliga rikedomarna som smyckar städerna. Jaroslavl var Rysslands huvudstad under en kort period under Förvirringens tid i början av 1600-talet. Den här tiden präglades av inbördeskrig och främmande interventioner ända fram till 1613 när Romanovdynastin kom till makten.

På vår stadsrundtur i buss och till fots får vi ett bra intryck av vardagslivet i Ryssland, och hjärtat slår ett extra slag inför åsynen av de många lökkupolerna och spirorna som sticker upp överallt, och vittnar om Jaroslavls enorma antal kyrkor. Det är föga överraskande att stadens historiska centrum har hittat in på UNESCOs världskulturarvslista.

Förr i tiden var stadens hantverkare berömda för sin konstnärliga förmåga, vilket gjorde Jaroslavl till en religiös och handelsmässig knutpunkt på Volga. De många handelsmän som strömmade till staden tävlade ständigt med varandra, och inte minst med byggherrarna i Moskva, om att bygga de största kyrkorna med de vackraste utsmyckningarna och freskerna. En rik affärsman står också bakom den kyrka vi besöker på dagens stadsrundtur, nämligen den pampiga Eliaskyrkan. Innanför hittar vi några av de vackraste och mest färgsprakande freskerna i hela Gyllene ringen.

(Utflykten till Rostov Veliky är inte inkluderat i resans pris men beställs och betalas ombord.)

Idag lägger vi till utanför den sagolika provinsstaden Uglitj. Staden grundades på medeltiden, men fick en tuff start. På grund av sin status som gränsstad för storfurstedömet Moskva, brändes Uglitj upprepade gånger ner av både litauer och tatarer, som hade ett gott öga till den närliggande storstaden. Uglitj fick däremot snart ännu mer medvind när de moskovitiska storfurstarna tyckte om att överlämna styret av den lilla gränsstaden till sina bröder och andra familjemedlemmar. På 1500-talet genomgick Uglitj en blomstringsperiod och många av stadens byggnader kommer från just den epoken.

Under vår promenad till stadens befästa stadsdel, på ryska kallad för kreml, ser vi Dmitrij blodskyrka, vars namn hänvisar till Ivan den Förskräckliges son, Dmitrij. Han spelade den olycksaliga huvudrollen i den mest berömda händelsen i stadens historia. År 1951 hittades den endast tio år gamla pojken med halsen avskuren på palatsets gård. Eftersom Dmitrij var Ivan den förskräckliges enda son och därmed den sista släktingen i Rurikdynastin som hade regerat i Ryssland sedan 800-talet, föll misstankarna direkt på tsarens rådgivare och landets egentliga härskare, Boris Godunov.

Efterföljande undersökningar fastslog däremot att Dmitrijs död var ett resultat av den olyckliga kombinationen mellan ett epilepsianfall och lek med en kniv. Men Uglitjs invånare har aldrig låtit sig övertygas om den versionen. Hundra år efter Dmitrijs död bestämde sig tsarerna i Romanovdynastin för att helgonförklara Dmitrij och göra Uglitj till ett mål för pilgrimsresor. Man uppförde en kyrka till Dmitrijs ära på den plats där pojkens lik hittats.

Den dramatiska historien står i stark konstrast till kyrkans sagolika utseende med röd-vita murar och himmelsblå kupoler med gyllene stjärnor. Om vi på vägen runt Uglitj stöter på stadens röda vapensköld, påminns vi återigen om den förskräckliga historien om Dmitrij, eftersom den mördade pojken finns avbildad här, med krona, gloria och den ödesdigra kniven.

Inne i stadens kreml ligger den imponerande Kristi-Förklarings-katedralen (Preiobrazjenskij sobor) med de fem mörkgröna kupolerna vackert vilande på den vita och gula byggnaden. Innanför kan vi njuta av åsynen av fresker och de ikoner som är så typiska för den rysk-ortodoxa kyrkan, och som vi kommer att bekanta oss med under den här resan. I Uglitj hittar vi även traditionella träsniderier, och det en gång i tiden så berömda Tjajka-uret, även om tiden verkar ha gått i stå för dem.

Efter en övernattning på fartyget tar vi oss an Rysslands största stad med cirka 12,5 miljoner invånare (2016). Staden grundades år 1147 av Jurij Dolgorukij (vars namn kan översättas till Jurij Långarm) och var huvudstad fram till 1712 och återigen från 1918. Efter det svänger vi förbi Röda torget där tsaren och kyrkan på sin tid förkunnade sina dekret, och där Sovjetunionens propagandabanners bars med stolthet vid de stora paraderna. Torgets ena sida utgörs av den röda Kremlmuren, och i bakgrunden står landets mest kända landmärke, Vasilijkatedralen med sina karamellfärgade kupoler. I närheten finns ett av stadens mest välrenommerade varuhus GUM där du kan botanisera i det moderna Ryssland.

Vi passerar även Novodjevitjij-klostret (eller Nyjungfruklostret) som grundades år 1524 som monument över befrielsen av Smolensk, som varit i polska händer. Arkitekturen är starkt inspirerad av bland annat Kreml, och klostret uppfördes som en del av det halvcirkelformade försvaret runt staden. År 2004 upptogs klostret på UNESCO:s kulturarvslista. Vi går en liten promenad på klosterkyrkogården, som ända sedan grundandet har varit en eftertraktad sista viloplats för Moskvas kända personer. Om vi går runt på kyrkogården hittar vi gravstenar med namn på berömdheter som författare Anton Tjechov och Nikolaj Gogol, tidigare presidenten Boris Jeltsin och Raisa Maksimovna Gorbatjova, som var gift med Michail Gorbatjov.

Idag ska vi återigen titta runt i Moskva. Under vår busstur runt huvudstaden tittar vi bland annat på Kreml, som sedan 1156, nio år efter stadens grundande, har varit dess religiösa och världsliga huvudsäte. Kreml är Moskvas absoluta centrum, både fysiskt och psykiskt, och i Ryssland säger man att alla vägar bär till Kreml. Genom tiderna har furstar, tsarer, sovjetledare och nu den ryska presidenten huserat i den befästa stadsdelen. Merparten av byggnaderna innanför den 2,25 kilometer långa muren består av palats, kyrkor och katedraler, men de religiösa byggnaderna omvandlades under sovjettiden till museer. Det stora området är fyllt med intressant arkitektur och konst, och den spännande historiken tittar fram i varje vrå och hörn. Härifrån utövade Ivan den förskräcklige och Stalin terror mot sin egen befolkning, och härifrån regerade Chrusjtjov, Bresjnev och Gorbatjov under kalla kriget.

Nu är det dags att ta farväl av vårt fartyg och Ryssland. Vi kör till flygplatsen där vårt flyg som ska ta oss hem igen väntar. Vi kommer hem med resväskan full av minnen från en upplevelserik resa.