Transsylvanien, Karpaterna och Moldavien

Från flygplatsen styr vi direkt kosan mot Transsylvanien. Utflykten inleds på motorvägen ut från Bukarest och bär iväg över det flacka stäpplandet där vi kan ha turen att få syn på storkflockar. Det dröjer inte länge innan motorvägen tar slut och vi börjar uppleva den något eftersatta infrastrukturen i Rumänien, och vi fortsätter resan i ett något lugnare tempo.

Vi fortsätter resan genom Karpaterna och Fagarasbergen och kör över gränsen till Transsylvanien. Transsylvanien införlivades i Rumänien år 1918 och innan dess hade regionen med skiftande grader av självstyre tillhört Ungern under cirka 1 000 år.

Vårt mål är Sibiu som vi anländer till tidig kväll beroende på flygankomst och trafik. Vi checkar in på vårt hotell och äter middag i hotellrestaurangen.

I Sibiu bor det cirka 150 000 personer och trots sin modesta storlek är staden ett av Rumäniens kulturella flaggskepp. Staden utnämndes till europeisk kulturhuvudstad år 2007. Här finns tre teatrar, en filharmoniorkester och en hel del bra museer och festivaler. De kulturella inslagen är inget nytt. Både Franz Liszt och Johan Strauss har uppehållit sig i staden och Rumäniens första skola, sjukhus och apotek byggdes i Sibiu för flera hundra år sedan.

Vi ger oss ut på stadsvandring i den medeltida staden som grundades av tyska inflyttare i slutet av 1100-talet. De transsylvaniska saxarna som de kallades var en blandad grupp tysktalande invandrare som kom till området i flera omgångar på 1100- och 1200-talen. Inbjudan kom från de ungerska härskarna som ville kolonisera Transsylvanien och göra det till ett slags buffertzon mot invasioner. Invandrarna lyckades bevara sitt kulturella arv utan att assimileras. Bland annat talade, och talar de fortfarande, tyska, och fram till andra världskriget utgjorde de en tysk minoritet i Rumänien. Efter andra världskriget blev de flesta utvisade eller emigrerade, bland annat till Österrike, Tyskland och USA. 

Vi inleder utflykten på Stortorget som med sina 93 gånger 143 meter utan tvekan lever upp till sitt namn. Här ligger en del viktiga byggnader som bland annat Bruckenthalmuseet som har en av landets finaste konstsamlingar från 1500-1600-talet, den katolska kyrkan och rådhustornet som är ett av de överlevande borgtornen från stadsmurarna. Vi fortsätter till en annan viktig plats, nämligen Lilla torg. På vägen passerar vi under Lögnarnas bro som sägs ha fått sitt namn efter de köpmän som förr i tiden använde alla tänkbara knep för att mångla ut sina varor.

Resten av dagen kan vi utforska Sibiu på egen hand innan vi sammanstrålar på kvällen igen. Dagens middag ska nämligen intas i den närbelägna orten Sibiel och här smakar vi på några av Rumäniens specialiteter inklusive lokaltillverkat vin och konjak. Efter middagen åker vi tillbaka till hotellet för en god natts sömn. 

Det är blivit dags att lämna Sibiu och dagens första anhalt är Sighisoara. Vi fortsätter resan genom vackra landskap med mjukt böljande vinodlingar till staden Sighisoara. Ordet pittoresk räcker nästan inte när man skriva beskriva Sighisoara, som är en otroligt välbevarad medeltida stad med små hus som lutar sig mot varandra längs slingrande små gränder. Vi ska se kyrkan på backen som ligger i slutet av en lång trappa med tak. På kyrkogårdens gravstenar kan man fortfarande se många tyska namn. 

Sighisoara var traditionellt sett en hantverksstad som i sina välståndsdagar hade upp till 15 hantverksskrå och många av stadens invånare var saxiska transsylvanienbor. Självaste Vlad III – bättre känd som Dracula eller Tepes (”pålspetsaren”) – föddes i ett hus i stadens nu världsarvsskyddade citadell. Sighisoaras citadell är den gamla staden som omges av stadsmuren och det är en av de platser som vi ska på dagens stadsvandring. Sighisoaras citadell rymmer även ett klocktorn. Tornet är det ursprungliga rådhuset som byggdes 1280 och inom de mer än två meter tjocka murarna befinner sig stadens berömda ur från 1600-talet med 80 centimeter höga träfigurer som roterar långsamt. 

Vi fortsätter vår färd mot Bucovina-regionen och stannar till i Targu Mures. Den här gamla medeltida staden har med sin centrala placering varit en smältdegel mellan rumänsk och ungersk kultur. Staden nämndes för första gången 1322 och i staden ser man än i dag tydliga spår från habsburgtiden. Vi tar en titt på stadens stora torg och bekantar oss med några av de imponerande byggnader som staden har att bjuda på. 

Vi kommer fram till vårt hotell nära Voronet och njuter av en god middag efter en lång och innehållsrik dag.

Bucovina- och Moldavien-regionerna är kända för ett stort antal historiska och väldigt vackra kloster. Dessa anses vara områdets kulturella juveler, och några av dem upptogs 1992 på UNESCO:s världsarvslista. Klostren byggdes på 1300- och 1400-talen och kännetecknas av sina fantastiskt vackra och välbevarade blå fresker, som har klarat sig i utomhusmiljön i alla dessa år.

Vi besöker det unika klostret Voronet som uppfördes 1488, enligt sägnen på bara tre månader av den moldaviske härskaren Stefan den Store. Klostret var tänkt att ingå i försvarsfästningen mot de framryckande turkiska trupperna. Här hittar vi den mest kända fresken, Domedag, som påstås vara en kopia av Sixtinska kapellet i Rom, och fyller hela den västra väggen. Den väldigt markanta blå färgen kallas för Voronet-blå, och bidrar till att föreviga klostret som fortsatt fungerar som kloster där det bor ett fåtal nunnor.

Efter Voronet hittar vi ett lunchställe vid klostret eller i en närliggande stad. Det är långt mellan städer och matplatser i denna öde del av Europa, som har ett stort antal kloster från medeltiden.

Efter lunch fortsätter vi mot Tagru Neamt och stannar i byn Agabia, där Rumäniens största nunnekloster finns. Klostret i sig är en fröjd för ögat och vi promenerar runt i den vackra trädgården innan vi besöker klostrets öppna verkstad, där många av de nära 400 nunnorna arbetar med lokalt konsthantverk, som till exempel mattvävning. De välskötta husen omkring klostret huserar även dem nunnor och det vilar en känsla frid och idyll över den trevliga byn. Vi ser oss omkring innan vi fortsätter till Chisinau, huvudstaden i Moldavien.

Idag ska vi uppleva den självständiga republiken Moldavien, som bildades 1940 som en sovjetisk delstat, och som har varit en självständig republik sedan 1991. Nästan 80 procent av befolkningen har rumänskt ursprung. I huvudstaden Chisinau, gör vi en stadsrundtur och ser nationalpalatset, triumfbågen och parlamentsbyggnaden. Moldaviens huvudstad bjuder på en speciell symbios mellan sovjetisk socialrealism och västlig kapitalism som tydligt syns i gatubilden. 

Vi äter lunch i Chisinau innan vi kör ut till vingården Cricova. Här finns världens största vinkällare med 1,3 miljoner flaskor vin fördelade i underjordiska tunnlar i ett upp till 120 kilometer långt vägnät. Cricova är känt för sitt mousserande vin efter den klassificerade franska metoden för champagne ”Methode Champenoise”. Vingården producerar också ett fint mousserande rödvin på Cabernet Sauvignon-druvor med en fin och rund smak av svarta vinbär och körsbär. Vi smakar på fyra av gårdens viner innan vi återvänder till Iasi där vi äter middag och smälter dagens många upplevelser.

Vi inleder dagen med en stadsrundvandring genom Iasis äldre stadsdel. Här tittar vi på Sankt Paraschiva-katedralen, de tre hierarkiernas kyrka, kulturpalatset, Unionstorget, nationalteatern och universitetsplatsen.

Resan går nu vidare till ett av Rumäniens största turistmål: slottet i Bran. Enligt Bram Stokers roman bodde greve Dracula på ett slott uppe på en kulle i Transsylvanien, med en djup flodravin nedanför. Beskrivningen passar perfekt in på Bran-slottet och det är inte helt osannolikt att det var det som lät inspirera Stoker. Vad gäller den riktige Dracula hette han egentligen Vlad III och det finns inga som helst bevis för att han hade någon anknytning till Bran-slottet. Vissa källor hävdar dock att han hölls fångatagen där i två månader på order från den ungerske konungen Matei Corvin. Myt eller ej, Bran-slottet lever upp till alla förväntningar på ett sagolikt medeltidsslott som höjer sig högt över dalen med myriader av vita torn och tillbyggnader. Slottet byggdes i slutet av 1300-talet och fungerade senare som gränspost till bergspasset mellan Valakiet och Transsylvanien. År 1920, efter Rumäniens enande, blev slottet kungligt residens. Därefter följde en period av kommunism och kungafamiljen landsförvisades. Ättlingar till kungafamiljen har nu återigen fått slottet i sin ägo och efter en omfattande restaurering är det idag ett museum.

Vi äter middag i drottning Maries vackra salong som ligger precis framför slottet, vilket är en alldeles unik upplevelse. För det första får vi möjlighet att uppleva slottet efter stängningsdags när turisthorderna har lämnat och vi får en alldeles unik upplevelse när vi äter middag i den imponerande och historiemättade slottsmiljön.

Efter en annorlunda middag fortsätter vi de sista 20 kilometrarna till staden Brasov där vi övernattar.

Brasov grundades av teutoniska riddare. En militärorden som år 1211 bjöds in av den ungerske konungen för att kolonisera och försvara den sydöstra delen av Transsylvanien, även känt som Burzenland. Riddarna anlade olika städer och borgar vid Karpaterna för att kunna försvara bergspassen. När orden fick för mycket makt för konungens smak utvisades riddarna år 1225, men kolonisatörerna stannade och det finns än idag en tysktalande minoritet i området.

Brasov, vars gamla tyska namn är Kronstadt, har en väldigt välbevarad medeltida stadskärna och en del av stadsmuren med tillhörande torn har restaurerats. Vid börjar vid Brasovs landmärke, Den svarta kyrkan. Den stora gotiska kyrkan är egentligen mer grå än svart, men namnet kommer från 1689 så den stor brand ödelade och svärtade en del av kyrkan. I kyrkan finns en stor orgel byggd av den berömde berlinske orgelbyggaren Buchholz och man tror att detta är den sista av hans flyglar som finns bevarad i sin ursprungliga form.

Vi styr nu kosan mot Karpaternas pärla Sinaia. Staden lockar till sig skidåkare på vintern och vandrare på sommaren och även vi stannar till här på vår väg till Bukarest. Sinaia var hemvist åt Rumäniens första konung, Karol I och i den trevliga stadskärnan finns det möjlighet ett inta en kopp välsmakande kaffe eller en lätt lunch.

Vi sätter kurs mot Rumänien och huvudstaden Bukarest, som under mellankrigstiden var känt som Österns Paris tack vare sin eleganta, franskinspirerade arkitektur. Andra världskrigets bombningar 1940 och jordbävningen 1977 gjorde sitt för att förstöra de vackra 1800-talsbyggnaderna, som ersattes av nyare arkitektur från Sovjettiden. 

Bukarest är med sina två miljoner invånare Rumäniens största stad. Den var huvudstad för Valakiet fram till 1862, då Valakiet och Moldavien ingick ett förbund som senare skulle utmynna i kungariket Rumänien. Det var i Bukarest som några av striderna under revolutionen 1989 utkämpades, något som fortfarande syns i form av skotthål i husväggarna. 

Vi passerar Huset av den fria pressen där de flesta tidningarna har sitt högkvarter. Huset är ett skolexempel på den något bombastiska byggnadsstilen socialistisk realism. Vidare till Triumfbågen som byggdes efter den parisiska förlagan till minnet av år 1918, då Transsylvanien införlivades i riket. Vi passerar Segertorget som är ett av stadens centrala torg. Här ligger bland annat regeringsbyggnaden, inte att förväxla med Ceausescus gigantiska parlamentspalats. Vi kör även runt Revolutionstorget där vi hittar flera viktiga byggnader: det gamla kungapalatset som idag rymmer Nationalmuseet för konst, universitetsbiblioteket, konserthallen Ateneum och den gamla Centralkommittén för att bara nämna några. 

En del av bussresan färdas vi längs Segerboulevarden som har varit stadens mest fashionabla gata sedan man för cirka 300 år sedan anlade träbrädor på den, så att den gick att färdas på när andra vägar var rena rama lerpölarna. På den tiden hade många adliga familjer sina hus här, men idag är det namn som Gucci, Armani och Rolex som pryder fasadväggarna. 

Vi avrundar dagen med en god middag.

Efter frukost kör vi till flygplatsen där vårt flyg hem väntar.