Cypern

Res till Cypern
Ett av Europas minsta länder har alltifrån berg och slätter, till korallrev och fina badstränder. Och det är här man hittar Europas sista delade huvudstad – och platsen där kärleksgudinnan Afrodite sägs ha stigit upp ur havet.
Tillsammans med länder som Malta, Liechtenstein, Andorra och Montenegro är republiken och önationen Cypern (den tredje största ön i Medelhavet) en av Europas minsta stater.
Med en yta på 9 251 km² har landets 1,3 miljoner invånare tillgång till både torra slätter, höga berg, frodiga gröna dalar och en vacker kust med grottor och korallrev – både på land och till havs.
Den intressanta huvudstaden Nicosia är Europas sista delade huvudstad, och i den gamla stadsdelen kan man se spår av stadens mångfacetterade förflutna – från antiken, över det osmanska och brittiska styret, till dagens komplexa politiska verklighet.
Även Pafos och Larnaca har en spännande historia och många kulturminnen, som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden, medan man i spökstaden Varosha kan uppleva att tiden stått stilla – sedan den dag år 1974 då stadens 65 000 grekcyprioter flydde efter nyheten om att turkiska trupper stod vid stadens gräns.
Väl värt ett besök är också Troodosbergen där en betydligt svalare luft lockar både pilgrimer och vinodlare.
Cypern ligger i östra Medelhavet, cirka 7 mil söder om Turkiet och 40 mil öster om den grekiska ön Rhodos. Syrien och Libanon ligger österut, medan öns södra kust vänder sig mot Egypten och Israel.
Geografiskt hör Cypern närmast samman med Mellanöstern, men tack vare sina historiska band till Storbritannien och starka kulturella kopplingar till Grekland räknas Cypern i de flesta sammanhang till Europa – och sedan 2024 är landet också medlem i EU.
Cypern

Natur
Med sitt läge mellan Afrika, Asien och Europa har Cypern en relativt stor biologisk mångfald.
Den lilla önationen har nästan 2 000 olika växtarter. 140 av dessa är endemiska, däribland orkidéen Limassol-Ophrys och Cyperns nationalblomma, cypriotisk alpcyklamen (Cyclamen cyprium).
Intressant – och av stor betydelse för jordbruket – är också den stora slätten Mesaoria som ligger mellan Kyrenia-bergen och Troodosbergen. I södra Troodos ligger många av landets vinodlingar. Och ja, det är definitivt värt att smaka på det lokala vinet.
I Pafos-området finns dessutom exotiska bananodlingar, och landets kullar och dalar pryds av bland annat olivlundar och fruktodlingar.
Det går till och med att hitta eukalyptusträd som britterna en gång importerade för att bli av med de tidigare sumpområdena och de medföljande malariamyggorna.
Längs den 648 km långa kusten finns också grottor och korallrev.
Ett spännande djurliv finns också. Mest intressanta är havssköldpaddorna, och varje år mellan maj och augusti lägger över 2 000 av dessa magnifika varelser sina ägg på Cyperns kuster. Halvöarna Akamas och Karpas är särskilt viktiga för havssköldpaddornas överlevnad.

Historia
Cyperns historia är lång, omväxlande och mycket dramatisk.
Ön har alltid varit attraktiv tack vare sin rikedom, med bland annat stora kopparförekomster, och på grund av sitt strategiska läge mellan tre kontinenter. Den har koloniserats av många, bland annat greker, fenicier, perser, osmaner och britter.
Osmanska riket erövrade ön 1570, och under Greklands självständighetskrig 1821 blev öns ärkebiskop och flera hundra ledare avrättade.
Med öppnandet av Suezkanalen 1869 fick Cypern en än viktigare strategisk betydelse, och det brittiska imperiet, som behövde en bas i Västra Asien, slöt 1878 ett avtal med osmanerna.
Britterna skulle administrera Cypern i utbyte mot att bidra till det osmanska rikets sviktande ekonomi och ge skydd mot eventuell rysk expansion.
Efter första världskriget blev Cypern en brittisk koloni, och även om grekcyprioterna önskade en union med Grekland, avvisades detta. 1955 inledde den grekcypriotiska rörelsen EOKA en väpnad kamp för självständighet, vilket ledde till konflikt med turkcyprioterna.
1960 blev Cypern en republik med ärkebiskop Makarios som president, och fjorton år senare invaderade Turkiet norra delen av ön efter ett kuppförsök mot Makarios.
Idag är ön fortfarande delad, och otaliga försök till återförening har hittills varit utan framgång.

Pafos och dess sevärdheter
Pafos ligger på Cyperns soliga sydvästkust och har ett milt klimat året runt med behagliga temperaturer.
Med en fin blandning av vackra badvikar, dramatiska klippor, strandpromenad och trevlig hamn finns gott om möjligheter till avkoppling och semestertrivsel.
Staden är dock mer intressant än många badorter och finns med på UNESCO:s världsarvslista med arkeologiska sevärdheter som Konungarnas gravar, romerska mosaiker och mytiska platser knutna till Afrodite – kärleksgudinnan som enligt legenden steg upp ur havet just här.

Nicosia
Huvudstaden Nicosia är Europas sista delade huvudstad. I den historiska gamla stadsdelen kan man se spår av stadens mångfacetterade förflutna – från antiken via det osmanska och brittiska styret till dagens komplexa politiska verklighet.
Den södra, grekcypriotiska delen av Nicosia har cirka 254 000 invånare och här finns gott om butiker och restauranger, medan den norra och turkcypriotiskt ockuperade delen med cirka 60 000 invånare är mindre livlig, men inte mindre intressant.
Efter invasionen 1974 var FN:s Gröna linje helt stängd fram till 2003 då det blev möjligt att korsa demarkationslinjen vid Ledra Palace.
Idag finns flera möjligheter att korsa Gröna linjen, bland annat mitt på gågatan Ledras.
Passagerna mellan norr och söder har gjort det lättare för de lokala invånarna att röra sig i staden, men FN:s buffertzon längs Gröna linjen har samtidigt blivit en attraktion i sig – precis som Berlinmuren en gång var.
I gamla stan är det dessutom värt att se Famagustas stadsmur och den gyllene venetianska försvarsmuren som omringar den.
Besök även onsdagsmarknaden och Bayraktar-moskén – det var här som osmanernas fanbärare den 9 september 1570 triumferande reste sin flagga (bayrak betyder både flagga och militär trofé på turkiska).

Larnaca
Badorten Larnaca är en av Cyperns äldsta städer. Men här finns mycket mer än bara medelhavsbad och solbränna.
Bland Larnacas mest besökta sevärdheter är den stora bysantinska kyrkan, medeltidsfortet och det arkeologiska museet. Men staden är också hem för vackert restaurerade smedjor, moderna butiker och den livliga, palmkantade Finikoudes-promenaden som attraherar såväl turister som lokalbefolkning. Promenaden, som är från 1925, har restauranger och barer på ena sidan och båthamn och strand på den andra sidan.
Inte långt från kusten ligger Sankt Lazarus-kyrkan, en viktig ortodox kyrka från 800-talet som är uppkallad efter stadens skyddshelgon. I den intilliggande byggnaden finns ett bysantinskt museum, medan kyrkan själv bland annat har en imponerande ikonvägg och en predikstol i barockstil.
Nära flygplatsen ligger Larnacas saltsjö där flamingofåglar samlas på vintern. På vintern finns vatten i sjön och på sommaren torkar sjön ut. Under medeltiden kallades Larnaca faktiskt Salines, och saltutvinningen var av mycket stor betydelse för stadens ekonomi, men detta kapitel avslutades definitivt 1986.
Vid sjön ligger också Hala Sultan Tekke-moskén, som är ett av världens viktigaste muslimska pilgrimsplatser eftersom profeten Muhammeds faster och nära vän, Umm Haram (”den vördnadsfulla modern”) ligger begravd här.
Larnaca lockar också dykentusiaster från hela världen, inte minst tack vare möjligheten att dyka vid vraket av den svenskbyggda färjan MS Zenobia som sjönk här 1980. Idag anses det vara en av världens bästa dykplatser.