Peloponnesos - Den europeiska kulturens vagga

Vi kommer fram till Atens flygplats och kör till miljonstaden Aten, den europeiska civilisationens vagga. Här har modern demokrati och naturvetenskap sitt ursprung och staden var redan under antiken ett attraktivt turistmål. Husens och lägenheternas balkonger pryds av geranier och stadens gator och torg är kantade av apelsinträd. Högröstade gatuförsäljare och färgsprakande marknader för tankarna till Orientens basarer medan de lätt förfallna neoklassicistiska palatsen påminner om en svunnen tid när Aten var känt som Medelhavets pärla.

Vi lämnar Aten och sätter kurs västerut och passerar Korinthkanalen. Korinthkanalen förkortade sjövägen runt Peloponnesos med cirka 400 km, och påbörjades av kejsare Nero men slutfördes aldrig. I slutet av 1800-talet blev den 6,5 kilometer långa och ca 25 meter breda kanalen på upp till 80 meters höjd färdigställd, och revolutionerade skeppsfarten för en tid, men idag kommer endast småbåtar igenom.

Vi sätter kurs mot vår slutdestination, den lilla vackra fiskeorten Tolo, där de 2 000 invånarna livnär sig på turismen på sommaren och resten av året bland annat jobbar med fiske och lantbruk som bland annat olivproduktion.

Vi ska bo på det familjeägda hotellet Minoa som är beläget precis vid vattenbrynet i den trevliga orten. Hotellet drivs av familjen Giorgidakis och deras fantastiska personal som bidrar till att skapa en trevlig och familjär upplevelse.

Hotellet är ett trevligt trestjärnigt hotell med restaurang och bar, och så ligger det i princip bara ett stenkast från havet.   

När vi har kommit fram äter vi middag på hotellet. 

Idag kör vi 185 kilometer, ca 3 timmar.

Idag inleds vårt äventyr i den grekiska historien och vi tar ett kliv rakt in i två av den grekiska litteraturens största verk, nämligen Homers dikter Illiaden och Odyssén. Vi känner alla till historien om Odysseus, men vi ska även få lyssna till den om Sköna Helena och kung Agamemnon av Mykene som gick ut i krig mot Troja efter en dramatisk och spännande kärlekshistoria där de medverkande bland annat är Pallas Athene, Hera och Afrodite, prins Paris och sagohjälten Akilles. Men innan vi lyssnar till berättelsen går vi runt i Tolo. Vi börjar längs vattnet och går längs huvudgatan och lär känna vår lilla ort innan vi fortsätter mot det antika Akropolis i Asini.

Orten Asini deltog i det trojanska kriget med en flotta på 80 skepp ledd av kung Diomedes. Allt finns nedskrivet av Homer, och vi kan nästan höra susen av antikens vingslag. Vi kan lova att det här är mer spännande än historielektionerna i skolan. År 740 f.Kr. förstördes staden av Argos eftersom man hade stöttat Sparta, och de hemlösa invånarna erbjöds land i Messenien av spartanerna. Den nyuppförda staden kallades naturligtvis för Asini.

Vi betraktar ruinerne på avstånd och efter en stund i antikens värld är det dags att promenera till Tolo. Här stannar vi för att utbringa en liten skål och hälsa alla välkomna till Grekland. Den som vill kan följa med reseledaren ut på lunch på en av ortens restauranger.

På eftermiddagen får vi höra mer om Grekland och lite om grekernas spännande historia. Vi har mycket att prata om, och vi kommer in på allt från skolgång till den ortodoxa kyrkan, traditioner och familj till arbete, pensioner och relationen mellan grekerna i de olika delarna av den stora nationen.

Grekland har en lång och spännande historik som sträcker sig hela vägen tillbaka till antiken, då det gamla Grekland var demokratins vagga, och fram till militärkupper i modern tid då EU-subventioner och ekonomisk kollaps präglat nyhetsbilden.

Vår reseledare ger en introduktion till några av de här ämnena, och flera kommer att beröras under resans gång.

Efter det här är det dags för den första lektionen i det grekiska språket. Vi ska lära oss några fraser som kan förenkla vistelsen i Grekland. Man kommer långt med ett litet ευχαριστώ πολύ (tack så mycket). Och kanske kan vi använda en av Greklands mest kända sånger som exempelvis Barnen från Pireus från filmen Aldrig på en söndag för att lära oss ännu fler grekiska fraser. Och snart har vi förmodligen lust att kasta oss ut i en grekisk dans, och även det finns det tid till.

(Dagens promenad 2,5 kilometer varje håll).

Idag beger vi oss till andra sidan berget till staden Nafplio som är en väldigt vacker stad, och som mellan 1829 och 1831 var Greklands huvudstad. Här hittar vi lämningar från den bysantinska, den venetianska och den ottomanska perioden. Ute i havet ligger det lilla fortet Burtzi som byggdes av venetianarna och över staden, på en 200 meter hög klippa, tronar ett fantastiskt venetianskt byggnadsverk i form av Palamidifästningen. En trappa med nästan tusen trappsteg leder upp till fästningen. Fästningen byggdes på 1700-talet som försvar mot fiender från havet. Här hittar vi även ruinerna av en inte riktigt lika välbevarad fästning från den östromerska och bysantinska perioden Akronafplio.

Vi inleder vårt besök i staden med att köra upp till den imponerande Palamidifästningen som bjuder på en fantastisk utsikt över staden och havet. Fästningen uppfördes under venetiansk under den berömda italienska handelsrepublikens maktperiod över staden mellan 1686 och 1715. Fästningen är byggd i barockstil. År 1715 intogs den av turkarna som behöll kontrollen över området fram till 1822 då staden till slut befriades av grekerna. Inne i fortet hittar vi de venetianska försvarsverken som består av åtta bastioner samt Agios Andreas-kyrkan som byggdes inne i en av bastionerna. Och sist men inte minst, Koloktronisfängelset där Theodoros Koloktronis, en av hjältarna från den grekiska revolutionen, satt fängslad.

Alla med pigga ben tar trapporna ner till Nafplio, och sammanstrålar sedan med dem som väljer att ta bussen. Det är 999 steg från toppen till botten, cirka 50 våningar, och vi kan lugnt konstatera att vi får dagens motion. Vi träffas vid foten av trappan och ger oss sedan ut på en liten vandring längs stadens trevliga gator.

De många höga och pampiga byggnaderna vittnar om en tid då staden var en viktig hamnstad, och inte minst om tiden som Greklands huvudstad. Här finns små mysiga torg, gator med blommor och små gränder, och staden inbjuder verkligen till en kopp kaffe på ett café medan vi studerar människorna som passerar förbi,

Vi äter lunch på egen hand på en av de små trevliga tavernorna, och den som vill hinner titta på staden på egen hand innan vi återvänder till Tolo på eftermiddagen.

Idag kör vi till en av Greklands kanske mest berömda platser, nämligen den vackra teatern Epidauros, som ligger en timmes bussfärd från Tolo. Om platser som Akropolis och de grekiska templen på Sicilien byggdes för att imponera från långt håll, var syftet ett annat på Peloponnesos. Den berömda och imponerande teatern i Epidauros ligger i jämförelse väldigt diskret, men när vi närmar oss blir vi desto mer imponerade över att hitta så pampiga byggnader mitt ute i den grekiska naturen. Platsen är faktiskt så avsides belägen att det inte är mer än cirka 100 år sedan den grävdes ut. Teatern är, som den grekiska teatertraditionen bjuder, inbyggd i den omkringliggande terrängen, omgiven av doftande pinjeträd och långa rader av olivträd vars krokiga stammar får besökaren att tro att de funnits där lika länge som själva teatern.

Från början hade teatern endast 34 rader men på 100-talet f.Kr. utökades den med ytterligare 21 rader med plats för totalt 14 000 åskådare. Den grekiska operasångerskan Maria Callas (1923-1977) flyttade från Grekland och svor 1957 att hon aldrig mer skulle uppträda i sitt hemland. Men när hennes gamle mentor Kostis Bastias övertog Nationalteatern lyckades han övertala henne att uppträda i teatern i Epidauros. Här sjöng hon Bellinis opera Norma, och det blev starten på en ny tradition av operaföreställningar i den gamla teatern. Och inte att undra på att Maria Callas älskade att sjunga på teatern, akustiken är enastående.

Naturligtvis testar vi trapporna och utsikten från de högsta sittplatserna bara måste avnjutas. Den som inte vill gå ända upp kan roa sig med att testa den av grekerna noggrant uträknade akustiken genom att ställa sig på plattan mitt på scenen, och kanske framföra en liten dikt inför medresenärerna.

Nu är det dags att titta på det lilla museet där vackra grekiska byster och statyer av män och kvinnor i klassiska klädnader finns utställda tillsammans med andra spännande fynd. Museet är inte så stort, men kan stoltsera med helgedomen för läkekonstens gud Askleipos.         

På 300-talet f.Kr. blomstrade platsen som då var en berömd kurort dit människor från hela den grekiska världen strömmade till för att få medicinska behandlingar.

Vi strosar även runt och tittar på resterna av det arkeologiska området, bland annat på den gamla stadion som återkallar minnet av de antika olympiska spelen, som ägde rum just här på Peloponnesos.

Efter vårt besök beger vi oss till en av de närliggande små orterna där vi äter lunch på egen hand innan vi införskaffar oss kunskaper om oliven. Grekland producerar några av världens bästa oliver, den berömda Kalamataoliven som är stor och saftig och välsmakande. Den kommer från staden med samma namn, inte så långt från ”vårt” Grekland. Vi får höra om olivträdets betydelse för lokalinvånarna och dess många användningsområden. Och självklart smakar vi på den fantastiskt silkeslena olivoljan. Om vi kommer hit under skördeperioden kan vi ha turen att få se när man pressar oliverna till olivolja. Hur som helst finns det alla möjligheter att köpa med sig olivolja hem. Det finns också många andra specialiteter att hämta i området. Här produceras en fantastisk honung, traditionellt grekiskt godis, och om det finns en piprökare i sällskapet finns det vackra pipor utskurna ur den lokala bruyere-roten.

Vi är tillbaka på hotellet tidigt på eftermiddagen.

(Dagens körning 80 km – 2 timmar)

I Mykene beger vi oss in i den antika grekiska historian och direkt in i det trojanska kriget. Den mykenska kulturen kommer från Kreta och spreds sedan vidare till fastlandet. Man tror att storhetstiden var mellan 1600 och 1100 år f.Kr. Här byggde man en stad mellan två bergssidor som man bara kunde ta sig in i från västsidan. Byggnationen var väldigt avancerad och man konstruerade stora tjocka stadsmurar. Vattenförsörjningen kom från underjorden, något som var spektakulärt på den tiden. Platsen sägs vara det kungliga palatset för självaste Agamemnon och hans fruktansvärda familj. Berättelsen om Huset av Atreus var en både blodig och våldsam historia där familjemedlemmar mördade varandra som hämnd och vedergällning, och reseledaren kommer i allra högsta grad väcka den till liv igen. Något av en rysare faktiskt. Det gamla kungliga palatset klamrar sig fast vid en klippa och sträcker sig över toppen med en vidunderlig utsikt över omgivningarna till följd. Det är svårt att föreställa sig allt det förfärliga som inträffat när man går in genom lejonporten där tre stora stenar bildar en ram och en vackert uthuggen trekantig sten med två lejonkroppar utan huvuden vaktar staden.

Strax utanför den befästa staden hittar vi den så kallade ”skattkammaren” som uppkallats efter den store sägenomspunne konungen Atreus. Dagens arkeologer tror att det är en gravkammare. Den berömde kung Agamemnons grav har också varit knuten till platsen men graven har visat sig vara mycket äldre än så.  Det var här arkeologen Schliemann, som grävde ut området 1876, hittade en vacker dödsmask i rent guld och telegraferade följande hem: ”Jag har sett Agamemnons ansikte”.

På vägen hem stannar vi för att äta lunch eller bara koppla av en stund innan vi kommer tillbaka till hotellet.  (Dagens körtid 1,5 timme, 70 km)

Idag kan vi ägna oss åt egna äventyr. Ta bussen till Nafplio eller vandra uppför berget. På kvällen samlas vi efter middagen. Det är dags för oss att lära oss grekisk dans. Vi får en introduktion till de grekiska danserna och Albatros serverar lite vin som kan bidra till att pigga upp dansfötterna så att vi vågar kasta oss ut i en Zorbaliknande dans med vackra danssteg och härlig grekisk musik i öronen. Vi kan se fram emot en härlig kväll, och vem vet, kanske hör vi oss själva utropa ett ”opa” allt eftersom våra dansrörelser intensifieras.

Idag beger vi oss in i Peloponnesos inre. Vi kör upp i bergen via Tripoli. Här hittar vi skidsportorter, biodlare, små trevliga landsorter och vacker natur. Under vår utflykt i de natursköna områdena stannar vi i några av landsorterna för en närmare titt. Vi intar dagens lunch i en av de små byarna och får smaka på den rustika maten, i sällskap av närproducerat vin, pappersduk och stora vinglas roar vi oss på grekiskt vis. Om vi tror att vi ska få syn på andra turister utanför vår egen grupp får vi leta länge.

Vi är tillbaka på hotellet på eftermiddagen, härligt trötta av den friska luften. På kvällen möts vi igen för att inta en sista middag tillsammans. De som vill kan träffas i baren före middagen för att inta en liten ouzo eller något annat drickbart och småprata om resans upplevelser.

Efter frukost tar vi farväl av Tolo och sätter kurs mot Aten för hemresa